Man skulle kunna kalla henne en nutida ”klok gumma”. För hela hennes liv präglas av kärleken till växternas inneboende krafter och hon delar gärna med sig av sina kunskaper. Signe Siemsen är modebloggaren som vände tillbaka till naturen, där hon plockar örter till teer och tinkturer och vilda växter som blir färg och fibrer i hennes textila hantverk.
AvPETRA ASCHBERGfotoJESSICA SIDENROSur bokenSTICKNING & VÄXTFÄRGNINGNatur & Kultur
Signe Siemsen är ständigt på jakt efter naturens skatter, oavsett om hon går i Vitabergsparken vid lägenheten i Stockholm, eller i skogarna kring lantstället i Sörmland.
– Jag kan inte gå ut utan en liten papperspåse i fickan, ifall jag skulle hitta någon växt som jag behöver, säger hon och skrattar.
– Att bo i stan är absolut inget hinder, man kan hitta massor av användbara växter här, det finns till exempel jättemycket nyponrosor, fläder och hagtorn i varenda park, säger Signe.
Av hagtornets blommor, bär och blad brukar hon göra en tinktur som är stärkande för hjärtat och som hon gärna ger till sina lite äldre nära och kära.
– Jag kan också ta den själv om jag känner mig nere eller har mycket oro i kroppen för att hitta tillbaka till centrum i hjärtat liksom, berättar hon.
När vi pratas vid har Signe just haft barnen hemma från skola och förskola några dagar eftersom de varit förkylda. Som alltid har de fått dricka mammas lindblomste med lite honung i och fått känna sig lite extra ompysslade.
– Jag tror ju på örternas läkande krafter, men själva ritualen är nog så viktig – att gå ut i naturen, plocka och tillreda växterna ser jag som en slags kärlekshandling, förklarar hon.
Att vara en del av naturen är absolut nödvändigt för Signe Siemsen – genom att jobba med växter och förädla dem på olika sätt tycker hon hör till att vara människa, det får henne att känna sig som en del av något större, något uråldrigt. Det är därför hon fyller sitt skafferi med både vilda och egenodlade läkeörter och växter, olika blad till teer, blommor, bär, nötter och svamp och det är därför hon stickar, väver och skapar kläder av ull och växtfibrer som hon själv spinner och färgar med löv, ogräs, bark eller blommor.
– För mig är det ett sätt att hitta närvaro och mening och jag tror att d
