De fina stenhusen byggdes till kaptenerna som en gång i tiden rest på de sju haven. Att de ligger en bra bit från stranden ansågs bättre än närheten till havet. Men det är inte bara husen som än idag är populära, utan även de små trädgårdarna som gömmer sig bakom häckar och plank.
Text och foto GABRIELLA DAHLMAN
Husen ligger prydligt på rad längs Kaptensgatan på fiskeläget Skillinge ute på Österlen. Här finns vackra stenhus, som en gång byggdes för att husera kaptener som rest på de sju haven och kommit hem stadda vid kassa. Det var finare att bo här än nere i de fuktiga städerna längs havet. Men tiderna förändras – idag är hela Skillinge en populär by och helst ska man bo nära havet. Och kaptenshusen är lika fina och hett eftertraktade nu som då.
Bakom ett av dessa hus breder en hemlig grön och lummig trädgård ut sig. Här bor Ajan och Jan-Olof Olofsson. När de tog över trädgården 1962, bestod den i princip bara av en sliten gräsmatta. Runt om var det öppna åkrar.
– Vi bodde i Lund innan vi flyttade hit. Och ursprungligen kommer jag från Halmstad, där hade min familj en ljuvlig trädgård, lugn och fridfull, omgiven av syrener. Så ville jag ha det i Skillinge, men här var det fritt blås och allt stod och viftade, berättar Ajan.
Idag är det svårt att föreställa sig att det skulle ha varit en blåsig och utsatt plats. Hela trädgården är som ett slutet rum omgärdat av skyddande häckar och plank. De många träden och buskarna ger skugga och tar vind. Jorden var förr sandig och torr, men har genom åren förbättrats med kompost, löv och torv.
– Det har tagit sin tid och krävt mycket jobb. Men vårt trädgårdsintresse är stort och vi har fått mycket kunskap på vägen. Vänner som Helge Lundström, känd för bland annat trädgården utanför stadsbiblioteket i Malmö, har varit en stor inspiration och vi har också fått mycket hjälp – vår granne Arne har bland annat gjort stenläggningar och olika snickeriarbeten. ➻
Ajan och Jan-Olof vurmar för blad i olika färger och former. Formklippta buskar som idegran, buxbom och cypress. Uppstammad benved, marktäckare och vacker stenläggning. Färgskalan går mest i vitt, grönt och ljusblått. Trots variation får det inte bli rörigt. Och så givetvis träd. För fåglarna, för skuggan och för vinden.
– I starten planterade jag mest små fina blommor, men med tiden blev jag alltmer intresserad av form och grönska. Det var spännande med robusta vintergröna växter
