Växter för att rena kropp och själ

2 min läsning

Förr innebar vintern vila efter sommarens hektiska jordbruksarbete. Då fick man lite tid för att njuta och ta hand om sig själv. Doftande örter användes i olika form året runt, för både invärtes och utvärtes välmående. Det kan du också göra!

Av HELLA NATHORST-BÖÖS

Hella är författare och fotograf med stor kunskap om läkeväxter, etnologi och svensk folktro. Här berättar hon hur du kan använda växter mot olika åkommor.
FOTO: EWA STACKELBERG

Bastubad med björk – en uråldrig hälsokur

Svenskar har gått på spa sedan urminnes tider, fast förr hette det badstuga/bastu. Alla badade bastu en gång i veckan, vilket förstås var särskilt skönt under den kalla vintern. I stadskvarteren hade de många offentliga badstugorna en skylt med en björkkvast, då björken är den växt som främst förknippas med bastubad.

Björkbladen – även torkade – är rika på saponiner, en grupp medicinskt verksamma ämnen som rengör effektivt. Spisarnas björkaska insamlades för att koka den bästa tvålen och såpan av. Te på björkblad kan även användas utvärtes för mild hårtvätt och invärtes för att stödja lever och njurar i rening av blodet. 1725 lät svenske kungen stänga badstugorna då syfilis och andra sjukdomar ansågs spridas där. Smutstrenden kom från Paris där det blivit hälsovådligt att tvätta sig med stadens förorenade vatten. Parfym, peruker och puder hjälpte dem som hade råd att dölja odör, ohyra och smuts. I Stockholm fanns enstaka badstugor kvar, men endast med exklusiva medicinska badbehandlingar. Regeringskansliets Rosenbad fick sitt namn av det badhus som fram till 1740 erbjöd rosenblad i sina kurbad. Samer och finskättlingar i finnskogarna fortsatte att bada bastu varje vecka. Övriga befolkningen försjönk i outsäglig smuts och stank, tills hygien åter blev på modet ett par hundra år senare. Fram tills dess togs årets enda bad på julafton, ett rituellt bad inför mötet med den nyfödde Jesus.

Björken är en mångsidig växt inom självvården.

Växter för andlighet, njutning och städning

Ordet parfym kommer från latinets per fumum som betyder ”genom rök”. Länge användes dofter främst i rökelseform i religiösa sammanhang. I de flesta religioner anses röken underlätta kontakten med det gudomliga. Kanske för att dofter går rakt in i hjärnans limbiska system utan att passera det intellektuella och rationella. Dofter är genväg

Denna artikel är publicerad i...

Liknande artiklar

Liknande artiklar