Journalisten Liselotte Fritz har djupgrävt i det digra materialet efter legendaren Ulla Molin.
Vem var Ulla?
– Ulla var var en av sin tids mest betydelsefulla influencer inom trädgård och bostadsarkitektur samt redaktör för tidningen Hem i Sverige i över två decennier under mitten av 1900-talet.
Varför blev det en bok?
–Jag besökte Ulla Molins trädgård på Tallgatan i Höganäs någon gång i början av 2000-talet, när trädgårdens första ägare efter Ulla var med i en trädgårdsrunda. Jag blev helt tagen av hennes trädgård – att hon i en sådan liten trädgård kunde skapa så många rum och en sådan känsla. Framför allt blev jag tagen av den silvriga ”Scenen” med mattan av kattfot, malört, lammöra och lavendel och hennes dämpade färgskala. Senare, när jag skrev min första artikel om henne, upptäckte jag att det inte hade skrivits mycket om henne sedan hennes bortgång. Jag dök djupare in i hennes arbete och kände att det fanns mycket som ännu inte berättats om Ulla, framför allt om hennes mångsidighet.
Hur många trädgårdar gjorde Ulla Molin?
–Oräkneliga. Innan jag började arbeta med boken hade jag ingen aning om att det var så många. Hon ritade inte bara åt vänner och privatpersoner i Sverige och utomlands utan också till bostadsrättsföreningar och företag. Bland beställarna fanns många kända namn bland annat näringslivstoppen Curt Nicolin, konsthistorikern Gregor Paulsson och vännen och författaren Tonie Lewenhaupt, som jag besöker i boken.
Om du fick välja en favorit av Ullas alla trädgårdar?
–Jag är mycket förtjust i hennes sista trädgård – Hallqvistska gården på Kävlingevägen i Lund. Den har en så otroligt fin känsla med formklippta vintergröna växter. Det molinska uttrycket i trädgården är högst påtagligt. Det känns som om hennes själ lever kvar där.
Var det något i Ullas gärning som fångade dig mer än något annat?
– Två saker. Dels hennes entreprenörskap – när hon närmade sig 60 köpte hon ett gammalt tryckeri i Helsingborg och förvandlade den smutsiga och slitna lokalen till Gröna Gården – en trädgårds- och inredningsbutik som var långt före sin tid. Det andra var hennes stora intresse för Japan som bland annat resulterade i den Japanska trädgården i Landskrona konsthall 1989.
