Kultur & nöje

3 min läsning

KULTUR & NÖJE

Kunglig kultur för nästan hela slanten: teaterkungens kostymer, Bernadottedoldisen och Stockholms blodbad.

redaktör AMINA DJEMILI

EFTERMÄLETS SISTA SUCK

Svenskfinska konstnären och fotografen Denise Grünstein slog igenom på 1980-talet med utställningen Bländade bilder, på Fotografiska museet, som banade vägen för alla unga fotografer som ville bryta mot dåtidens dokumentära ideal och istället hade konstnärliga ambitioner. För allmänheten blev hon senare mest känd för stillbildsfotot i Lasse Hallströms film Mitt liv som hund. När hon under sommaren 2023 gick bort efter en lång tids sjukdom förlorade svenskt konstliv en av sina främsta fotografer. Under hösten har konsthallen Artipelag därför hyllat hennes livsverk. Utställningen Eftermäle pågår till och med första veckan i januari, så passa på nu. En vinterutflykt i mellandagarna bjuder dessutom på magisk skärgårdsmiljö.

UTSTÄLLNING Denise Grünstein – Eftermäle, Artipelag, Värmdö, pågår till och med 7 januari.

Sätt våren i politisk blom

Säg det med textilkonst! Det gjorde i vilket fall konstnären Elsa Pärs-Berglund (1920–2005), som med stor skärpa vävde fram sin samtids brännande frågor. Genom vävtekniker som gobeläng, dubbelväv, damast och dukagång skildrade hon politiska skeenden, globala orättvisor, miljöfrågor och den svenska arbetarrörelsen under 1900-talets andra hälft. I många verk var det blomman som fick agera politisk symbol för rättvisa och motstånd. Utställningen Låt hundra blommor blomma, på Röhsska museet i Göteborg, visar nu dessa textila mästerverk i sällskap av två hyllningsverk av de samtida konstnärerna Shabnam Faraee och Josefin Gäfvert.

UTSTÄLLNING Låt hundra blommor blomma , Röhsska museet, Göteborg, pågår till och med 15 september.

I TEATERKUNGENS GARDEROB

En Wildes Klädning, hertig Karls kostym på Dianas fest i Drottningholmsparken 1778, där han ledde faunernas kadrilj. I de gustavianska karusellerna – en sorts dramatiserade riddarspel – samverkade fantasifulla kostymer, dekor, text och musik till stora allkonstverk.
foto Jens Mohr, Statens historiska museer

För kung Gustav III var kulturen, och då främst teatern, allt. Han var passionerat intresserad av teatern inte bara som en plats för prakt och skådespeleri, utan också som scen för politik och kunglig makt. Det var Teaterkungen, som han kallades, som grundade både Kungliga Operan 1773 och Dramatiska teatern 1788. Den här historiska epoken kan vi nu, ci

Denna artikel är publicerad i...

Liknande artiklar

Liknande artiklar