Kajsa melchior

När konstnären och inredningsarkitekten Kajsa Melchior var nio år blev hon portad från träslöjden i skolan. Hon hade som vanligt sprängt ramarna för en uppgift och gjort precis som hon ville. Tanken var att alla i klassen skulle göra en smörkniv. Kajsa gjorde en påfågel vars stjärt var försedd med en mängd hål. Där kunde man sätta in pennor, så att de bildade fjädrarna.

»Otroligt fult så klart! Men ändå ett ganska bra koncept. Jag använde också alldeles för många olika träslag och alldeles för många verktyg. Jag fick efter detta inte vara i slöjdsalen, utan förvisades till syslöjden«, säger Kajsa och klappar lite på två meterhöga gipsskulpturer som står på arbetsbordet i hennes nya showroom på Nybrogatan i Stockholm.

En bra adress, men för dagen dåligt uppvärmd. I lokalen är det kanske femton grader vid intervjutillfället – konstnärsliv som påminner lite vagt om 1800-talet. Kajsa Melchior bär ylle i lager på lager och visar runt. Hon är helt nyinflyttad här. Skulpturerna ser ut som eroderade formationer som har hittats i urtida landskap, de nuddar lite vid raukar eller något som kanske kan hittas i rymden, på ett ickefuturistiskt sätt. Hennes verk, som förresten möjligtvis också är möbler, har visats på utställningar i London, Milano och Amsterdam, samt med en första soloutställning i Stockholm, samt några gånger på Stockholm Furniture Fair i Greenhouse och senast 2023 på Älvsjö gård. De har fått uppmärksamhet i internationell press och kallats för gränslandet mellan design och konst. Och de har hittat sin väg in i Mint Gallery London och Galerie Philia i Geneve. Men vi börjar lite från början.

KAJSA FÖDDES 1989 i Göteborg. Hennes föräldrar var socionomer, hennes faster konstnär. Portningen från slöjden utlöste således ingen familjekris utan mest en axelryckning. Kajsa krävde hela tiden utrymme för olika projekt och fick ganska snabbt det största rummet hemma i lägenheten.

Syslöjden eldade på kreativiteten. »Jag började sy mina egna kläder. Och det var nog så jag k