Högst upp i en av de resliga byggnaderna från slutet av 1800-talet har den grafiska formgivaren Marie Brodersen hittat sin oas: en ateljévåning där ljuset, linjerna och färgerna samspelar.
Text Cecilia Lindberg Foto Sofi Sykfont
Ett stenkast från kafé och shoppinggatan tar lugnet vid. Längre ner på gatan blir husen lägre och övergår till villor med vackra trädgårdar runt om. Egentligen var det oväntat att hon och sambon skulle hitta sin drömlägenhet just här. Marie är van vid att bo i kvarter med mer stök och stoj.
»Jag trodde aldrig att jag skulle bo på Frederiksberg, det kändes lite snobbigt. Här är allt så stilla och fint jämfört med Nørrebro där jag bodde tidigare. Men när vi kom in här fanns ingen tvekan, jag är så glad att vi hittade den här speciella lägenheten.«
Det är många trappsteg uppför den smala och lite knarriga trappan. I våningarna som passeras är takhöjden rejäl och lägenheterna har stuckatur, parkett och bröstpaneler – så som det brukar vara i Köpenhamnska lägenhetshus från slutet av 1800-talet. På vindsplanet är det mer avskalat: här är det flödet av ljus som står för extravagansen. Redan i hallen syns himlen genom det välvda ateljéfönstret mot norr. Ett lutat brädgolv breder ut sig och väggarna är släta och målade med mineralfärg. Det jämna ljuset är tacksamt för Marie som arbetar med färg och form, ibland vid datorn, men ofta använder hon färg och pensel för att göra analoga skisser.
Marie är uppvuxen i Gentofte norr om Köpenhamn och hennes sambo Håkon är ursprungligen från Norge. Båda har bott utomlands och de möttes första gången via en gemensam bekant i Brasilien för några år sedan. När Håkon senare fick ett jobb i Köpenhamn blev de ett par.
I SÖKANDET EFTER en lägenhet där de kunde skapa ett hem tillsammans hade de i första hand siktet inställt på Nørrebro eller Indre By.
»Det var mitt under pandemin och det var oerhört hett på bostadsmarknaden i Köpenhamn. Lägenheter såldes innan de hade visats. Det var svårt att ens få komma på visning. Jag hade en bekant som bodde i det här huset och fick höra att den här lägenheten skulle säljas. Jag mejlade ägaren, vi kom och tittade och blev helt begeistrade.« På ett par sekunder var fördomarna om Frederiksberg som bortblåsta, och även om kvadratmete
