En mer avskalad restaurang får man nog leta efter ... Arkitekten bakom inredningen är uppvuxen i Stockholms enda John Pawson-hus.
Av IMKE JANOSCHEK Foto ÅKE E:SON LINDMAN
PROJEKTET
MARVIN PALMGRENS KARRIÄR som arkitekt började lite annorlunda. Nämligen som 16-åring på besök hos minimalistguden och arkitekturikonen John Pawsons arkitektbyrå i London. Marvins far hade anlitat John Pawson för att rita en villa som skulle byggas söder om Stockholm.
Den mycket arkitekturintresserade Marvin fick följa med till kontoret för ett möte om fönstersättningen. »Jag var inte bara väldigt arkitekturintresserad utan också lite ung och osmidig. Byrån hade gjort ritningar där man lagt in olika texturer för att symbolisera fasadens olika material vilket inte föll mig i smaken. Jag ville ha en vanlig linjeritning i svartvit och sa det flera gånger – men blev totalt ignorerad. Tills jag verkligen tog i och sa något i stil med ’det här ser ju ut som skit’.«
Ögonbryn höjdes. Plötsligt öppnades en dörr och en svartvit ritning las framför Marvin på bordet.
»Nå, hur skulle du placera fönstren«, frågade Pawson.
Marvin ritade utan att tveka.
»You have a good eye«, tyckte Pawson och avslutade mötet senare med erbjudande om praktikplats till Marvin som då gick industridesignlinjen på gymnasiet.
Det blev fler vändor på Pawsons arkitektkontor, men till slut studerade Marvin till arkitekt på KTH i Stockholm.
Nu har han ritat sin första restauranginredning, Stiernan Ramen i Gamla stan i Stockholm. Paret Pernilla och Paris Sgouridis som driver stället känner Marvin sedan länge, för han har även ritat en del inredning till deras lägenhet som ligger i samma fastighet. Huset finns på Österlånggatan i Gamla stan. Källarvalvet är från 1500-talet, och marinerad i Stockholmshistoria. Här har Grönstedts destillerat sin första punsch sägs det. Bellman var här och huset ovanför källaren är från 1600-talet. Sgouridis har drivit restaurangen sedan 2012, men under pandemin bestämde de sig för att renovera och gå all in på Ramen-konceptet.
»Det var lite allt eller inget, må det bära eller brista. Och vi visste hur Marvin jobbade sedan tidigare, så vi kände oss trygga med honom.«
Inredningens extremt minimalistiska approach skvallrar om att det är en perfektionist som varit i farten. Inte en pryl är framme, förutom sex små bruna pipettflaskor bakom disken som tydligen innehåller chiliolja. Alla andra ingredienser finns i utdragslådor.
»Marvin lyssnade väldigt noga på hur vi jobbar och nu fungerar det
