Johan Olsson är en av ägarna till arkitektkontoret Olsson Lyckefors. Här visar han sin maximerade minimalist-tvåa, som ger allt i ett medvetet icke-speciellt hus.
Text PETER EKLUND Foto ERIK LEFVANDER
Ska något göras ska det göras ordentligt. Gå till grunden. Strippa ner till noll och gör det bättre. Arkitekten Johan Olsson och hans man Jan Cauchy förvandlade en lite kyffig 70-talstvåa i Göteborg till en öppen lya, programmerad för det liv den ska rymma. Det gick till just på det viset: reducera, minimera, tänka smart för att skapa det hem de bägge ville ha. Så lät de en antirasistisk tavla styra färgsättningen. Det här är spännande.
Johan Olsson är en av grundarna av arkitektbyrån Olsson Lyckefors, före detta Bornstein Lyckefors, med huvudkontor i Göteborg och sedan tre år också ett satellitkontor i Stockholm. Drivkraften i ombyggnaden av Johans och Jans lägenhet är i grunden samma inställning som driver arkitektkontoret.
»Att vilja något extra och ha en vision är viktigt. Det behöver inte bli dyra och konstiga saker, men det ska bli bra. Det handlar om yrkesheder«, säger Johan Olsson, tillbakalutad i en av de italienska skinnstolarna runt bordet som är en av lägenhetens stationer.
Här äts det frukost, här arbetas det och dukas till middagar. Ett fint, öppet rum vänder sig utåt, med fönstren och balkong mot staden runt omkring och ovanför. Stadsdelen Annedal sipprar in i rummen med skolbarnsröster, fåglar, trafik, det rika suset som är städernas ljud. Olika tiders hus möter varandra. Ett grönt berg reser sig upp mot höghusen i Landala. »Höstens färger och vintrarna är fantastiska här«.
MITT EMOT LIGGER de Dicksonska husen, byggda på 1870-talet av köpmannafamiljen Dickson för mindre bemedlade familjer. Kvarteret där Johan och Jan, som är produktutvecklare och en av grundarna till vintagebutiken Cirkulär, flyttade in, byggdes 1975, efter omstridda rivningar där Annedals träkåkar raderades ut. En grupp gula tegelhus byggdes i en tät klunga med en dramatisk gård som ett gatt mellan fasaderna.
»Vi letade efter objekt där vi inte behövde betala extra för fluff-fluff. Om vi struntade i stuckaturer och kakelugnar kunde vi komma ner en halv miljon i pris. De här husen är lite tråkiga, men jag gillar dem för att de inte försöker va
