Den har kallats världens mest framgångsrika racerbil med över 2 500 segrar. Idag kanske Porsche 911 med flera skulle ifrågasätta det, men ingen kan ta ifrån Bugattis mästerverk dess ikonstatus. Grattis på födelsedagen!
Text: Robert Petersson Foto: Bugatti
För att förstå Bugatti Typ 35 måste man först förstå dess skapare, Ettore Arco Isidoro Bugatti. Utan honom hade den aldrig kunnat skapas. När den debuterade 1924 skrev den om historien och introducerade så många tekniska innovationer att den bara kunde ha skapats av ett geni som saknade begränsningar.
Ettore Bugatti föddes i en familj influerad av konst, design och kreativitet i århundraden, och Bugattis intressen var många och mångsidiga, men han var inte utbildad ingenjör.
Kanske var bristen på formell utbildning en fördel i Bugattis fall. Han gick sin helt egna väg.
Under karossen på den öppna tvåsitsiga karossen beaktades varje detalj, ingenting lämnades åt slumpen och nästan allt representerade en ny form av tänkande. Typ 35 debuterade 1924 med en tvåliters rak, åttacylindrig, 24-ventilsmotor med magnettändning och enkel överliggande kamaxel, som därefter förstorades till 2,3 liter och senare kompressormatades.
Den hade dessutom en vevaxel som löpte i kullager i ändarna och rullager på mitten. Det möjliggjordes av att vevaxeln byggdes upp i delar och lagertypen gjorde också att den gick med lågt oljetryck, bara ca 1 kg/cm2, för att minimera motståndet. Det gjorde även att motorn kunde varva uppåt 6 000 r/min och gav 95 hästar med hjälp av dubbla förgasare – klassledande prestanda för dagen.
Den vassaste kompressormatade versionerna gav nästan 140 hästar och en toppfart över 215 km/h. Den raceklara bilen vägde bara 850 kg, mycket tack vare finesser som en ihålig framaxel och de innovativa fälgarna i lättmetall.
Även om Bugatti byggde alla som racerbilar utrustade en del kunder bilarna med skärmar och strålkastare för gatbruk. Flera versioner gjordes, den första kalllades bara Typ 35 och hade en 1 991-kubiks rak åtta. 1926 var det dags för 35T, T för Targa Florio och då blev maskinen på 2 292 cc. 1927 utvecklades modellen vidare och 35C fick den mindre maskinen med kompressor och 35B den större med överladdning.
Vidare gjordes några få exemplar av en enklare ”35A”, en basversion med en 75-hästarsmaskin från Typ 30 med vanliga lager och dessutom hade den batteritändning och ekerhjul istället för magnet och de avancerade aluminiumfä
