med Strandell-Porschen i centrum
Text: Michael Hoffstedt
Le Mans 24 timmars i Frankrike, smaka på namnet. För den bilsportintresserade ökar pulsen, det handlar om världens i många ögon största långdistansracertävling. Så var det också för mig. Hypersnabba racersportvagnar, våldsamma hastigheter i 400 km/tim, cirka 250 000 hängivna åskådare, en makalös bilsportfest varje år i början av juni månad. Att jag själv skulle hamna i 53:e upplagan av Le Mans som tillförordnad teamansvarig i ett svenskt team 1985, kom därför som en smärre glädjechock...
Men vi tar det från början. Och jag vill poängtera att jag inte gör anspråk på att minnas alla detaljer, det var ju trots allt 38 år sedan...
Det team jag hamnade i var Bo Strandells racerteam. Strandell var (och är fortfarande) en hängiven Porscheentusiast med verkstad och försäljning, då i Ödåkra i Skåne. Bo var god vän med Bengt Andersson, även han Porscheentusiast och kompis med mig vid denna tid. Bo och Bengt kände varandra sedan lång tid tillbaka då de tävlade i roadracing med motorcykel. Bo satsade i början av åttiotalet mer och mer på långdistansracing, naturligt nog med Porsche. Under 1984 blev det VM för sportvagnar med en Porsche 930 turbo. Uppenbarligen föddes då tanken att köra Sportvagns-VM i Grupp C-mästerskapet för sportvagnsprototyper. Och i denna serie ingick Le Mans 24 timmars...
Sagt och gjort. Planerna sattes i verket i början av 1985. Viktigaste kuggen i projektet för Strandellbilen var Lennart Persson, känd motor- och racerbilstrimmare och racerförare från Göteborg. Detta trots att hans firma hette Auto-Marin...
I Lennarts lokaler i Hisings Backa i Göteborg jobbades det dag och natt under våren 1985 för att få ihop bilen till säsongstarten för VM-serien för racersportvagnar. Till sin hjälp hade Lennart ett gäng av mekaniker som visste vad det handlade om. Det var bland annat Bosse Jonasson (chefsmekaniker hos Strandell), Torbjörn Högberg, Christer ”Emil” Wiberg, Gunnar Persson, Bengt Andersson och Leif Frykås.
Självklart viktiga var också förarna. Det var norrmannen Martin Schanche, känd för alla sin EM-segrar i rallycross. Det var svenske Stanley Dickens, bland annat Europamästare i Sport 2000 för racersportvagnar och som några år senare skulle få en lysande racingkarriär i Le Mans, Japan och USA. Tredje föraren
var norske Torgjer Kleppe som ett par år innan blivit europamästare i Super Kart,
