Text: George ”Jojje” Johansson
LOTUS 76
Akt I ”KLICK-KLICK!”
Anthony Colin Bruce Chapman (1928–1982) intar scenen på The London New Theatre, West End, Drury Lane.
“In London Town”. En extraordinär förmiddagsföreställning, den 11 februari 1974.
Skådespelaren William ”Bill” Franklyn är ceremonimästare. Mest känd för sin röst i reklamfilmer för Schweppes tonic. Colin Chapman är på ett sprudlande humör. Tekniskt geni, stallägare, sportbilsfabrikör, mannen bakom Lotus. (Och, när det passar honom – en fixare, trixare och lurendrejare). Men just i detta nu en fullfjädrad estradör. Som med svada säljer en ofärdig, framhastad racerbil inför en fullsatt teatersalong, fylld av sponsorer, media och diverse kändisar. Och säljer till sitt eget stall, sina förare Ronnie Peterson och Jacky Ickx. Och mekanikerna.
För någonstans i det glamorösa glammet finns en och annan teaterviskning om att det kanske gått osannolikt snabbt att ta fram den nya bilen. Kanske för snabbt…?
Chapman tar en chans. ”En rövare”, för att övertyga publiken nu, säkra budgeten, lös eventuella problem i morgon. Som det kan uttryckas på brittiskt teaterspråk när man vill förföra publik: ”Smoke and mirrors”.
Med stolthet lyfts täckelset av. En F1-racer blottas på scenen. Svart, kilformad, på längden, och deltaformad på bredden.
En ”John Player Special Mk1,” förkunnar Chapman. Själv var Chapman icke-rökare, men med huvuddelen av Lotusfabrikens tävlingsfinansiering från tobaksgiganten John Player.
Jag antecknar och sammanfattar ”the Guv’s” ord om nyskapandet, jämfört med trotjänaren, den vinnande föregångaren Lotus 72: Dubbeldäckarvinge” i bak. I övrigt, aluminiumbadkar, monocoque, som ”kropp” med motorn som bärande del. Mer kompakt och lägre än föregångarens. Motor Ford-Cosworth DFV V8, cirka 475 hästkrafter, Hewland 5-växlad växellåda, G 400.
Lättare än 72:an. Okänt hur mycket. I alla fall just i dag. Inombordsbromsar och torsionsfjädring följer med från72:an med vissa modifikationer.
Luftintaget, ”the airbox”, är låg, kort och kompakt. Chapman får en fråga om detta, och svarar som i förbifarten:
”Some prefer them long and tall, I like them short and chubby!”
EN STUNDS EFTERTANKE Akt II
Ronnie Peterson (1944–1978), racerföraren från Örebro, smyger genom Goodwoods kurvor, spanar genom vindrutan på en trött Ford Granada.
Som om han letade småkryp i sprickor på den bedagade och krackelerade banan.
En och annan dimbank driver förbi, regn strilar som regn bara kan strila i England. Ronnie muttrar och hummar för sig själv. Så långsamt oc
