Mesta racern sid1

9 min läsning

Austin-Healeyn som tävlat hela sitt liv

Text: Robert Petersson

Foto: Gunar Johansson

Det finns historiska racerbilar och det finns HISTORISKA racerbilar. Vad sägs om en Austin-Healey som tävlat i princip oavbrutet sedan den var ny 1959! Ni har förmodligen sett den, SID 1, i ett av sina sina nio liv. Till vänster är det PO Svensson som rastar den ordentligt.

Foto: Anders Claesson

FARTFYLLD HISTORIA

Original Registration Book från 1959 och på bilden ser vi första ägaren Liz Jones in action på Goodwood 1961.

SID 1 började sitt liv 1959 och såldes till Liz Jones, ovanligt nog en kvinna som från dag ett började tävla med den.

Om du är det minsta intresserad av svensk sportvagnsracing har du säkert sett den i någon av sina skepnader, den har nämligen ömsat skinn som få. SID 1 började sitt liv 1959 och såldes till den första ägaren, ovanligt nog en kvinna vid namn Liz Jones, av Donald Healey Motor Co. Bilen preparerades av ingen mindre än Paul Hawkins, bland annat känd för sin simtur under Monacos GP 1965, se Racestripe Magazine Nr 24. Australiensaren Hawkins jobbade åt Donald Healey och hans kunskaper gjorde Liz Jones och bilen till vinnare. Så småningom togs den över av Syd Segal som skaffade den som shopping- och rallybil till sin fru Thelma. 1966 återvände bilen till banorna med Syd själv bakom ratten och så småningom byggde han om den till en bred Modsport-best som satte skräck i konkurrenterna. Det var också Syd som med sitt regnummer SID 1 gav den sin identitet. Förmodligen var SYD 1 upptaget! En som tände på den var den svenske entusiasten Ulf Lydholm som 1975 köpte den av Syd för 500 pund och importerade den till Sverige där han omedelbart började tävla. Uffe gillade maskiner med muskler och när han inte tyckte att Healeysexan levererade längre monterades en Chevavinkel under huven. Samtidigt gavs den ett nytt, lägre och ännu bredare utseende och kördes i öppet skick med låg ruta. Dessutom fick den en ny kulör i guldbronsmetallic. Från början hade den varit ljusblå metallic (Healey Blue) med vita sidor och därefter, under Sid Segaltiden lackats i hans favoritkulör Black Tulip, med kontrasterande vit hardtop och front. Så småningom fick Uffe Lydholm tag i en äkta Cobra, den han senare sålde till Kungen, och 1980 hamnade Healeyn hos Lasse Widenborg. I sin egenskap av en av den svenska historiska racingens frontfigurer insåg han att den borde byggas tillbaka och Kent Bogefors, som jobbade åt Lasse, strippade ner den och gav den en korrekt kaross. 1982 köptes den olackad och utan drivlina av PO Svensson som gjorde reste

Denna artikel är publicerad i...

Liknande artiklar

Liknande artiklar