Min vecka som mekaniker i Tyrrells VM-stall
Text och foto: George Johansson
1973 deltog jag i ett VM-lopp för Formel 1-bilar. Jag fick vara springpojksmekaniker hos Team Tyrrell. F1-guldålder – och samtidigt primitiva tider. Då körde Jackie Stewart och François Cevert för stallet, efter säsongen slutade Jackie köra, hans arvtagare François dog på Watkins Glen i slutet av året. Ken och hans fru Norah fortsatte att driva stallet med Jody Scheckter och Patrick Depailler som förare.
Tisdagen den 24 april 1973
– This is George. If he is in your way, kick his ass. If not – make as much use of him as possible.
Jag är introducerad. Ken Tyrrell tittar sig omkring bland sina mekaniker som står samlade runt honom på den lilla gårdsplanen i Ripley, Surrey, i södra England. Vi är nästan klara för avfärd. Jag hälsar på de andra mekanikerna. På Jo, Terry, Robin, Roy, Roger, Roland.
Det börjar bli sent på eftermiddagen och alla hetsar för att bli klara. Jag får mitt första uppdrag. Roy mäter mig med blicken och tycker att jag bör väga ungefär mitt emellan vad François och Jackie gör. Han säger åt mig att hoppa ner i bilen som står på verkstadsgolvet. Jag ska vara barlast medan han ställer in hjulvinklarna.
Det tar en halvtimme. Ett Grand Prix varar ungefär en och en halv timme, men trots att jag inte kört bilen en meter känner jag mig fysiskt trött när jag kliver ur. Trots att jag bara suttit. Inga g-krafter. Det är trångt, trots att jag sitter i François stol som är större än Jackies. Alla rörelser i sidled hejdas av karossens sidor och det finns inte mycket plats för benen. Några av mekanikerna, Roy, Robin och Roger, flyger till Barcelona liksom Ken, hans fru Norah och Derek Gardner som konstruerar Tyrrellbilarna.
Det tar ungefär en och en halv timme att köra den stora bussen till Southampton. Terry tar det första passet. Robin som normalt brukar göra det har jobbat hårt de senaste dygnen. Jackie kraschade under förra tävlingen i Sydafrika och Robin tillhör dem som slitit mest med att få bilen i ordning.
– Ken vill att vi ska vara utvilade när vi börjar jobba i depån och Robin behöver ta igen sig. Ken tänker på sådant och därför kör Terry, berättar Jo. Alla BRM:s och Lotus:s mekaniker måste åka i bussen men Ken låter alla flyga, utom de som behövs för att köra. Färjan är sen och lägger ut först vid ettiden på natten, vi äter
