Trötta theodor

4 min läsning

Nils Björks allt annat än sömniga Diva GT

Text: Robert Petersson

Foto: Gunar Johansson

Under ett par år på 80-talet hade jag förmånen att för SSK:s räkning provköra och skriva om ett antal racerbilar som var aktiva i SSK- och Sportvagnsserien. Det var redaktören för klubbtidningen Göran Andrén som arrangerade det hela och längst inne i ett skåp hittade jag faktiskt nummer 3 1987 av ”Sportvagnen & Vi” som tidningen hette. Och i den min provkörning av Nils Björks Diva GT kallad ”Trötta Theodor”. Jag saxar ur artikeln från 1987: Diva GT låter som ett skämt men i mitten av 60-talet var det blodigt allvar. Det hela började som i så många andra fall med en entusiast som sålde trimdelar. Han hette Don Sim och drev ett företag kallat Tunex Conversions. Specialiteten var Forddelar och man fick snabbt ett gott namn i racingkretsar. Till sist beslöt Sim att bygga en egen bil med hjälp av de erfarenheter han skaffat sig. De första Divabilarna byggdes 1962–1963 och gick att köpa både färdiga och som byggsatser och de flesta använde Fords stötstångsmotorer. 1966 döptes verksamheten om till Diva Cars och strax efter det lämnade Sim skeppet.

Ett kännetecken var att bilarna var ovanligt välbyggda trots att de byggts i en liten serie, totalt gjordes cirka 65 exemplar av alla varianter av Diva GT. Just byggkvaliteten gjorde att bilarna höll när konkurrenternas bilar rasade ihop men trots framgångarna och fina Diva-förare som John Miles, som senare bland annat körde F1 för Lotus, lades tillverkningen ner redan 1967. Nils Björks exemplar såg dagens ljus 1965 och importerades till Sverige ett par år senare av Erling Carlsson som fått sin Ginetta kvaddad (se fotnot 1) och hittade den här ersättaren i Belgien. Med den vann Erling klassen i sportvagnsserien innan Nils tog över den sent 1969.

Nils Björk hade då härjat på banorna i många år, senast med en Anglia Grupp 5 vars 1300-kubiksmotor hamnade i Divan. Karriären fortsatte till hösten 1971 då Nils la hjälmen på hyllan och parkerade bilen i garaget.

– Vid det laget hade jag inga planer på en comeback men när den historiska racingen tog fart insåg jag möjligheten att lufta Theodor igen, berättade Nils 1987. Inför comebacken fick bilen en rejäl genomgång. Den medfarna karossen förstärktes men motorn behövde inte röras. Den hade bara gått och gått och sånär som på ett preventivt lagerbyte hade den inte rörts sedan 1971! Orsaken var förstås att den var oerhört grundligt byggd. Det var en viss herr Falk som en gång satte ihop den och han nöjde sig bara med det bästa. Ve

Denna artikel är publicerad i...

Liknande artiklar

Liknande artiklar