Det finns mycket att vinna på att ta reda på vilka fartområden som är mest ekonomiska för just din motorbåt.
TEXT FREDRIK OLSSON
Med en kombination av regelbundet underhåll, medvetet körmönster och smart planering maximerar vi bränsleeffektiviteten och minimerar kostnaderna.
Båtens skick är en ofta förbisedd bränsleförbrukningsfaktor. Håll skrovet rent och väl underhållet, så får du bokstavligen bättre flyt och sparar soppa.
Självklart är det en bra idé i sparsamhetssammanhang att inte blåsa på så snabbt det går utan att istället köra i marschfart. Men det är också viktigt att ha klart för sig vilka andra fartområden än ”öppna spjäll” som är oekonomiska. Och det har med sådant som planingströskel och deplacementsfart att göra.
Planingströskeln är det område där en planande båt lyfter från vattnet och planar ut. För de flesta båtar ligger detta någonstans mellan 15 och 20 knop.
Deplacementsfart är den hastighet där vattenmotståndet, och därmed bränsleförbrukningen, är lägst för en given båt. För en sexmetersbåt ligger deplacementsfarten vanligtvis runt fem knop, medan det för en båt på cirka tio meter kan vara runt åtta knop.
Undvik hastighetsområdet mellan deplacementsfart och planingströskel, där båten drar mycket mer. Den bästa indikatorn på om hastigheten ligger i fel område är att titta på aktersvallet. Blir det märkbart större behöver du antingen trimma ut motorn eller minska eller öka hastigheten.
Om du ofta kör i områden med många fartbegränsningar, som i innerskärgårdar eller i vissa områden i våra sjöar, kan det löna sig att inte köra så nära angiven maxhastighet som möjligt, utan i deplacementsfart. Om du kör en åttametersbåt som har en p
