Idén med att låta båten styras av vinden är alltså urgammal om man bara tänker att man låser rodret i någon typ av hackbräde och sedan använder seglen för att reglera kursen. Principen för hur ett vindroder fungerar är i grunden densamma, men betydligt mer förfinad. De första vindrodren började konstrueras någon gång på 1950-talet, men det är svårt att säga exakt och lika svårt att säga vem som egentligen var först med idén. En möjlig kandidat är ensamseglaren ”Blondie” Hasler som konstruerade sitt system och använde det under sin ensamsegling mellan England och USA 1960. Konstruktionen blev berömd och har fått många konkurrenter och efterföljare.
En båt med vindroder ger ett starkt uttryck av långsegling. Apparaten är ju väl synlig i aktern och talar om att det här är en båt som ska, eller redan har varit, ut på stora havet. En stor poäng med vindroder är att det är en helt mekanisk mojäng, som styr med vindens hjälp och alltså inte kräver någon tillförsel av el eller någon annan kraft än själva vinden. Men det här är samtidigt nackdelen med vindroder som självstyrning: om vinden är för svag eller dör ut helt så kan det inte hjälpa dig att styra.
Ett vindroders grundläggande beståndsdelar är vindflöjeln som sticker upp i luften och ställer sig i den riktning vinden blåser. Vindflöjeln styr sedan ett extra roderblad som sticker ner i vattnet bakom båten. Så långt är allt ganska enkelt, men det som avgör hur bra ett system fungerar är resten av finmekaniken. Mellan flöjeln och ”rodret” finns det olika varianter av mer eller mindre förfinade system av motvikter, som gör att styrningen reagerar med kraft även av små förändringar hos flöjeln. Samtidigt ska rodret inte reagera för snabbt och göra att styrningen blir ryckig eller slingrig.
Några som valt att satsa på ett rejält och beprövat vindroder är långseglarparet Tiger Brisius och Julia Sandbrink som lagt mycket tid och energi på att förbereda sin kommande långsegling.
Under flera år har de arbetat med att renovera och uppdatera sin OE32:a från 1976. Det ena har lett till det andra, och renoveringsprojektet har blivit mer och mer omfattande. Bland annat har den gamla dieselmotorn åkt ut till förmån för en elektrisk inombordare och rejält med solkraft. Mulltoalett och induktionshäll i pentryt sticker också ut och bryter av mot konservativt tänkande.
Men när det gäller självstyrningen har man valt att gå ol
