Fina OE 32:an Gia från 1978 har efter en utflykt på världshaven med annan skeppare återbördats till samma ägare som en gång var med och byggde henne.
TEXT & FOTO JOAKIM HERMANSSON ILLUSTRATION JONAS ARVIDSSON
OE 32
När detta skrivs har en OE 32 nyligen rundat Kap Horn i Golden Globe Race. Denna kappsegling i tidstypiska båtar arrangeras till minne av Sir Robin Knox-Johnstons bedrift att 1968 vara den första någonsin som seglade ensam nonstop runt jorden. Och det var just för jordenruntseglare, eller kanske snarare för långseglare i största allmänhet, som designvirtuosen Olle Enderlein i början av 1970-talet skapade OE 32. Båten fick ett långkölat kosterskrov med utanpåliggande roder och spets i både för och akter och såldes inledningsvis i självbyggarsatser som krävde tusentals timmars insats av dem som slutligen ville segla. En av spekulanterna som slog till var silversmeden Gösta Mossberg på Stången strax väster om Uddevalla, med fin assistans från då knappt tonårige sonen Fredrik.
– Pappa hyrde in sig på formarna på Sundsörs varv i Oxelösund, och då ingick 80 timmars arbetshjälp av ett båtbyggarproffs. Jag var också med och bar bland annat upp blytackor som skulle smältas och sedan hällas på plats för att bilda kölen, minns han med ett leende.
Med skott, motor och däck på plats kördes båten på lastbil till en lada bakom Bokenäs kyrka i Uddevalla kommun, där den erkänt duktiga båtbyggaren Gustav Grind tog över och platsbyggde det mesta av inredningen. Teakdäcket som fanns på båten från början lades på plats av en expert från Najadvarvet i Henån, men det mesta av lackeringsjobbet och all dragning av elsystemet gjorde däremot Gösta och Fredrik själva. Alla beslag, pulpit och pushpit samt mantåg fixade de också, liksom pumpar och system för vatten och avgaser samt all målning och gelcoat där det behövdes.
– Jag var mest med på helgerna, och det gav en speciell känsla för båten att själv delta i processen och se den växa fram, säger Fredrik.
1980 var båten såpass klar att den kunde döpas. Gia blev namnet, och hon sjösättes vid Vindövarvet, dit pappa Gösta kom körande från Göteborg med masten lastad på takräcket på en Volvo 245 med släpkärra bakom. Sedan bar det av för egen maskin till familjens svajboj vid Stången. När Fredrik hade fyllt 16 fick han låna båten själv för första gången, men med stränga förmaningar om att inte segla med sina kompisar till Lysekil eller Smögen, dä
