1965 var ett bra år för bilmärket Pontiac. Flera nya modeller med djärv design presenterades, man tillverkade sitt tiomiljonte fordon, och så fick muskelbilen GTO en storebror.
text Claes Beck-Friis foto Patrik Karlsson
Under 60-talets första halva hade Pontiac kramat ur det mesta och det bästa av sina stora modeller. Bonneville var överst i näringskedjan, men snäppet under fanns modellen Catalina som gick att få med samma drivlina som Bonneville, inklusive de kraftigaste motorerna. Det utförandet var något av en sleeper, men fortfarande inte presenterad som prestandamodell.
Låt oss därför blicka bakåt till år 1962 då Pontiacs modell Grand Prix presenterades. Den var i själva verket en sportig version av Catalinan, med Bonnevillens inredning, separata stolar, konsol med varvräknare med mera.
Egen prestandaversion
Bakom hörnet stod muskelbilsepoken på lur, så Pontiac ansåg tiden var mogen för Catalinan att få en egen prestandaversion. Sålunda släppte man 1964 en variant kallad 2+2, med bucket seats, speciella dörrsidor, varvräknare och mätare för vacuum, det vill säga detaljer som skiljde 2+2:an från resten av Catalinorna.
Inför modellåret 1965 hade GM satsat på helt ny design till samtliga sina ”B-body”-
bilar, inklusive nytt chassi med antingen 212 eller 124 tums hjulbas, beroende på
märke och modell. För Pontiacs del tog man tillfället i akt att göra 2+2:an till en
egen serie. Designen var i linje med märkets övriga fastbackmodeller, med kännetecken
som de stående dubbla strålkastarna och den delade grillen vilken hängt med ända sedan
1961.
Svepande linjer
Karossen var helt ny, med låga, behagligt svepande linjer. Den 1965 års Pontiac 2+2 som vi har glädjen att titta närmare på här i artikeln, kostade år 1965 drygt 400 dollar mer än en ”vanlig” Catalina. Summan gällde grundutförandet med 421 V-åtta på 338 hästkrafter och 573 Newtometers vrid samt enkel fyrportsförgasare. Utförandet med tre tvåportsförgasare, ”Tri-Power”, var en version som kostade 307 dollar extra, och allra värst var 421:an med trippelförgasare i HO-utförande (High Output) på 376 hästar.
Till dessa motorer kunde du välja en treväxlad manuell låda med golvspak, en Muncie fyrväxlad automat eller en Turbo Hydra-Matic dito.
Dress-up-kit
Chassit hade extra hård fjädring och matchande
