Till att börja med kartlägger vi var den lilla byn Edsvalla ligger, nämligen två mil utanför Karlstad i Värmland. Edsvalla Motordag startades 2005 när Pär Flobergseter genom elevrådet fick idén från en elev på skolan där han jobbade. Pär ville göra något för att skapa gemenskap, sammanhållning och få Edsvalla-borna att trivas.
Han tog då kontakt med Niklas Övergaard, som är väldigt motorintresserad. Denne hoppade på tåget omedelbart. Tanken från början var att det skulle vara ETT fordon från varje kategori − alltså amerikanare, rallybilar, sportbilar och så vidare.
De första åren hölls träffarna på skolan men det gick snabbt överstyr ganska omgående, då man fick ställa motorcyklarna i trappen upp till dagiset för att få plats. Antalet bilar och besökare ökade snabbt för varje år och träffen fick flyttas till Edsvalla IF:s fotbollsplan där Pär varit delaktig sedan elva års ålder.
Första träffen kom det 80 fordon och i år var det 550 fyrhjuliga samt 120 tvåhjuliga fordon. Nu undrar ni kanske vad alla pengarna från motordagen gick till? Ja, inte ner i något svart hål i alla fall. Eldsjälar som de är gick såklart allting direkt till eleverna på skolan genom att köpa roliga saker som pingisbord, skolresor, glasskalas med mera.
Men varför stoppa där? 2016 blev det pengar över och de skänktes till jordbävningens offer i Nepal. En viktig del i allt detta enligt Pär och Niklas är att hålla det familjärt och inte ha skyhöga priser. Alla ska kunna vara med, och som att inte det vore nog… Ungarna fick gratis korv också!
Till årets träff hittade cirka 1700 besökare och för att orka med att ha ordning på allt under dagen fick arrangörerna hjälp av cirka 50 frivilliga kämpar. Allt från lärare, föreningsmedlemmar, föräldrar och Sola Cruising Club.
–Utan dem hade det aldrig gått säger Niklas.
Rallyveteranspeakern Lars-Erik Olsson, 84 år, fick äran att agera pratkvarn för dagen. En av de personer han gick fram och pratade med var ägaren till en väldigt unik Lexington från 1926, det är den äldsta körbara Lexingtonen i världen.
Vad tycker de då är roligast med allt detta? Både Pär och Niklas är eniga om att det är stolt
