TextLARS ERICSON WOLKE
Det medeltida Stockholm
Med tysk hjälp grep Birger jarl makten i Sverige och grundade Stockholm. Handeln dominerades därefter länge av köpmän från Hansans städer. Det tyska inflytandet var stort under flera hundra år och spreds till andra städer. Administration, handel och hantverk organiserades efter tyskt mönster.
Under tidig medeltid gjorde sig ett allt kraftigare tyskt inflytande märkbart i Sverige. Från mitten av 1200-talet vurmade det svenska hovet för kontinentala riddarideal, och kontakterna var livliga mellan Sverige och dess södra grannland (som vid denna tid bestod av en lång rad olika furstendömen, om än under den tyskromerske kejsarens formella styre). Kopplingarna till korsriddarna i Tyska orden, som var en maktfaktor i Baltikum, var också många.
Ett tyskt inflytande började också att breda ut sig i flera svenska städer och i Bergslagen.
Bergsbruket moderniserades med tyskt kunnande och tyska köpmän, knutna till Hansans stadsförbund, kom att dominera järn- och kopparexporten från Sverige. Den kanske viktigaste »tyska« staden var i mitten av 1200-talet Söderköping. Kalmar och Nyköping blev mot slutet av 1300-talet medlemmar av Hansan. Visby var redan från 1100-talet en av Hansans mest betydande städer i Östersjöområdet. Även i andra svenska städer var det tyska inslaget påtagligt från åtminstone mitten av 1200-talet. Det är mot den här bakgrunden vi kan förstå framväxten av ett tyskt Stockholm.
Den svenska huvudstaden var under medeltiden en av de mest tyskdominerade städerna i Sverige. Men vad betydde det egentligen? Tyskarna utgjorde aldrig någon majoritet av befolkningen, men de dominerade ofta i de ekonomiskt, politiskt och socialt ledande skikten av stadens befolkning.
Som så ofta i forskningen om vår äldre historia är det svårt att veta exakt hur stor Stockholms befolkning var under medeltiden, det vill säga från stadsgrundandet på 1250-talet och fram till medeltidens slut i början av 1520-talet. Vi rör oss hela tiden med uppskattningar som har gjorts utifrån ett spretigt källmaterial. Ofta handlar det om ofullständiga skattelängder och försök att utifrån dessa bedöma hur många stockholmare det har gått på varje skattebetalare.
Då ska man komma ihåg att endast borgare, köpmän och hantverkare, med så kallat burskap i staden, betalade skatt. Och dessa utgjorde i sin tur bara en minoritet av alla stadsbor.
Man kan också fråga sig vem som var tysk och vem som var svensk, i den
