Anders Götherström
Vi som arbetar med arkeogenetik har förmånen att få närma oss många olika kontexter. Våra metoder är ju applicerbara på de flesta arkeologiska material som innefattar ben eller tänder. Bland de olika material vi arbetar med just nu finns två krigsbåtar.
De två skeppen Mary Rose och Kronan har hittat in i våra laboratorier på olika sätt. Mary Rose kom med en av våra forskare, Maja Krzewińska, och Kronan har jag själv aldrig riktigt kunnat släppa sedan jag som tonåring feriejobbade på Kalmar Läns Museum. Mary Rose kölsträcktes 1510, sjösattes 1511 och var färdigbyggt 1512. Det var ett av Henrik VIII:s krigsskepp, och det tjänade England nästan lika länge som han regerade England. 1545 sjönk hon i ett slag mot franska galärer utanför Isle of Wight. Kanske fick skeppet sitt namn efter Henry VIII:s syster, men det är troligare att det är jungfru Maria som åsyftas. Under de dryga 33 år hon tjänade England hann hon vara med i åtskilliga krig med Frankrike. När hon sjönk bör det ha funnits drygt 400 personer ombord. Flera av dessa var olika typer av krigsmän, bland annat långbågsskyttar. I utgrävningarna har man hittat en bra bit över 100 långbågar, och resterna av närmare 3 500 pilar.
DET FANNS NATURLIGTVIS kanoner ombord också, färre och mindre 1512 och fler och större 1545. Och även musköter. Men långbågsskyttarna var en viktig del av skeppets bestyckning. Och även i Östersjön fanns det maritima bågskyttar. Vid utgrävningarna av båtar från 1520-talet utanför Kalmar slott har man hittat rester av pilar, och i ett sjöslag mellan en dansk och en svensk flotta 1565 lär den danske amiralen Trolle ha blivit träffad av en svensk pil.
De här maritima pilbågsduellerna ser vi sällan i sådana filmer som Pirates of the Caribbean.
