PREDYNASTISKA KATTUNGAR. Det är något visst med katter och det gamla Egypten. Gudinnan Bastet som bland annat var hushållets beskyddarinna mot skadedjur brukade avbildas med katthuvud. Tamkatter kunde betraktas som heliga och dyrkades. När de dog hände det att de likt människor balsamerades, lades i kistor och placerades på speciella kattgravplatser, som votivoffer till gudomar. Det blev med tiden rätt många kattmumier. När ett storfynd gjordes i Egypten år 1889 fraktades året därpå flera ton kattmumier till Liverpool, där de auktionerades ut som gödningsmedel och bränsle.
DE GAMLA EGYPTERNAS uppseendeväckande och intensiva intresse för katterna hör till (i egyptiska sammanhang) en ganska sen del av historien, från mitten av 1000-talet f.Kr. och framåt. Nu har ett belgiskt forskarlag gjort ett sensationellt tidigt fynd av egyptiska tamkatter som är ett par årtusenden äldre. På en gravplats för välbärgade personer i Hierakonpolis, huvudort för det predynastiska övre riket (alltså det i söder, längre uppåt Nilen än det nedre riket). Det rör sig om två vuxna katter och fyra kattungar, som kan dateras till tiden 3800–3600 f.Kr. Eftersom de har påträffats på gravplatsen med andra djur antas de ha använts i religiösa offerritualer.
Det här är betydligt tidigare än de tidigaste tamkatterna från Kina, som dateras till 2300 f.Kr., men ingenting i jämförelse med världens hittills äldsta tamkattfynd. På Cypern gjordes år 2004 ett fynd av en katt begravd i sällskap med en människa som har daterats till 7500 f.Kr. Den belgiske bioarkeologen Wim Van Neer konstaterar ändå att:
– Sista ordet
