AK
VASST FYND. I början av september offentliggjorde Israels arkeologiska myndighet att ett unikt fynd av närmast intakta romerska svärd och en spjutspets påträffats i en grotta vid Döda havet. I filmer på nätet kunde man se hur de välbevarade vapnen lyftes ut ur en nisch i grottans vägg – det hela påminde om hur man plockar fram dammiga verktyg ur redskapsboden på landet efter en lång vinter. Att det rör sig om en ”unik tidskapsel” är ingen överdrift. Det torra klimatet har bevarat såväl klingorna som hjalten och skidorna av trä och läder med tillhörande remmar.
UPPTÄCKTEN GJORDES AV en slump. Sedan 2017 har Judean Desert Survey Project kartlagt närmare 800 grottor i Israels öken, och syftet var egentligen att dokumentera en antik hebreisk inskrift på en stalaktit i grottan. Forskarna lade märke till något som liknade en trave böcker i ett skrymsle, varpå arkeologer med metalldetektorer kunde påvisa att metall låg gömt bakom ett draperi stalaktiter. Vapengömman visade sig vara den bäst bevarade som någonsin hittats från romersk tid.
Tre av svärden är förhållandevis långa, med klingor på 60–65 cm.
Det gör att de klassas som spatha eller långsvärd, vilka ursprungligen användes av det romerska kavalleriet och vanligtvis mätte 50–100 cm. Det typiskt romerska hugg och sticksvärdet gladius som legionärerna var utrustade med hade en klinga på 50–55 cm, vilka under 100 och 200-talet e.Kr. gradvis fasades ut och ersattes av längre ”halvspatha”. Det fjärde svärdet är kortare och uppvisar ett hjalt där knappen har form av en ring.
MED TANKE PÅ att det romerska imperiet i flera hundra år hade en stående armé om cirka 150 000 infanterister är det anmärkningsvärt att så få svärd har överlevt till våra dagar. Från västra halvan av riket har vi det så kallade gladius från Mainz (hittat i Rhen 1866) och gladius från Fulham (hittat i Themsen 1883) samt fyra svärd från Pompeji. Vid undersökningarna i tyska Kalkriese, den förmodade platsen för Varusslaget 9 e.Kr. då cirka 15 000 romerska legionärer miste livet, har man inte hittat ett enda svärd. I den östra rikshalvan fann arkeologer en del vapen under grävningarna i gränsfästningen Dura Europos vid Eufrat 1922–1938, samt den enda bevarade skölden från romersk kejsartid (fortet intogs av partherna på 250-talet e.
