Historiens kyla ett hett ämne

HAN TAR TEMPEN PÅ HISTORIEN

I mitt arbete använder jag mig av många sorts källor. Det kan vara allt från historiska räkenskaper som visar skördeutfall till naturvetenskapliga klimatdata från grönländska isborrkärnor, berättar Fredrik Charpentier Ljungqvist.

För några år sedan ledde han ett internationellt projekt där byggnadsaktiviteten i Europa mellan åren 1250 och 1699 kartlades.

– Vi analyserade dendrokronologiska data, alltså prover från husens byggnadstimmer, som bjälkar och golvplankor. Genom att studera virkets årsringar kan man se när timret fälldes, vilket i princip visar när man började uppföra byggnaden. En viss osäkerhet finns förstås, eftersom man ibland kan ha använt timmer från en äldre, riven byggnad, men då får vi ju ändå en datering av den äldre byggnaden!

FORSKARNA FICK IHOP 50 000 prover från stora delar av Central och Västeuropa (se grafik på nästa sida). Dateringarnas fördelning över de 450 åren visade tydligt hur byggandet gått upp och ned i konjunkturer. Det som Fredrik Charpentier Ljungqvist betraktar som särskilt intressant var att digerdödens verkningar från 1300-talets mitt inte syntes så tydligt. Förklaringen var att byggandet börjat minska kraftigt redan kring år 1300. Det forskarna hade lyckats fånga var det som kallas den senmedeltida agrarkrisen. Under lång tid hade Europas befolkning vuxit, men vid sekelskiftet började en serie olika kriser. En anledning bland många var att den lilla istiden inleddes med kallare klimat, som försämrade jordbruksförhållandena. Det blev till och med gödselbrist på grund av stor dödlighet bland tamdjur. Flera krig och konflikter bröt ut. Missväxt spelade in och sänkte också byggandet vid fler tillfällen, som under slutet av 1500-talet då lilla istiden kulminerade och vid de stora missväxterna i slutet av 1600-talet. Sammantaget är det de olika pestutbrotten och matpriserna som påverkar byggaktiviteten mest, me