På Lofoten, tjugo mil norr om polcirkeln, byggdes Nordens största långhus under 600-talet. Hur kommer det sig – och vem lät uppföra byggnadsverket?
AV: PETER BRATT
BORG
Många besöker Lofoten under sommaren för att uppleva midnattssolen och det dramatiska landskapet i Nordnorge. Men här finns inte bara vacker natur och hisnade höga berg, utan även gårdar med anor långt tillbaka i forntiden. En av dessa är Borg som grävts ut, rekonstruerats och idag kan besökas på Loftr Vikingamuseum.
Som skärmen på en keps sträcker sig Lofotens rad med öar ut i Nordatlanten, dominerade av branta spetsiga berg som stiger tvärt upp ur havet. Med ett läge omkring 20 mil norr om polcirkeln och utsatt för Nordsjöns stundtals hårda väder kan det vara svårt att förstå att det här under yngre järnåldern låg en mäktig storgård med det hittills största kända långhuset i Norden. Svaret är naturligtvis Golfströmmen, som med sitt varma vatten från Mexikanska golfen gör Norden beboeligt och ger den norska kusten ett förhållandevis milt klimat. Vid Lofoten håller sig de månatliga medeltemperaturerna idag mellan noll och drygt tolv plusgrader, vilket ger isfria vintrar och mycket nederbörd året runt. Klimatet var troligen ganska likartat under järnåldern och det var därför möjligt att både bruka jorden och att hålla boskap ända upp till Tromsötrakten, ytterligare 20 mil norr om Lofoten. Det var också så långt upp utefter den norska kusten som jordbruksbebyggelsen kom att sträcka sig under loppet av forntiden.
Storgården Borg låg mitt på den näst största ön på Lofoten, Vestvågøy, med ett dominerade läge på krönet av en ås. Därav dess namn – ortnamnet Borg syftar ursprungligen på bebyggelse med ett framträdande läge på en kulle och som senare fått betydelsen befästning, det vill säga borg i dagens mening. På Vestvågøy var och är det de bästa förutsättningarna för jordbruk på Lofoten och i Nordnorge i övrigt med större låglänt landskap där kullarna och bergssluttningarna täcks av gräs och ljung som ger ett gott bete för får och getter. Det är ett givet läge för en mäktig familjs storgård som också låg nära havet med alla möjligheter det gav. Under historisk tid har fisket haft stor betydelse på Lofoten. Torsk i torkad form från Norge var en viktig och eftertraktad handelsvara i Europa
