Albert Bonniers Förlag 2023, 363 s.
Föreställ dig att Kungshögarna i Uppsala schaktas bort med bulldozrar för att någon fanatiker inom Svenska kyrkan upplever de förkristna lämningarna som ett hot mot andligheten i dagens Sverige. Eller att länsmuseerna i vårt land plundras på arkeologiska dyrgripar av beväpnade människor som ”fått det svårt att gå ihop” sedan räntan på bolånet fyrdubblats. Lägg därtill en misslyckad statskupp av valfritt parti, väpnad kamp mellan etniska och religiösa miliser och ett ryskt anfallskrig till ”försvar” av Sverige, ja då lär du bli anklagad för att ha förlorat verklighetskontakten. Ur ett svenskt perspektiv framstår därför den fruktansvärda förstöringen av kulturarvet i Mellanöstern under IS kalifat åren 2014–2019 som närmast obegriplig. Nyhetsrapporter och filmer på sociala medier ledde till upprörda känslor när mångtusenåriga monument sprängdes sönder inför världens ögon, men sedan dess har händelserna hamnat i skymundan av nya kriser och konflikter. Av den anledningen är det ytterst välkommet att få ta del av ett helhetsgrepp om vad som hände – och fortfarande pågår – i den ambitiöst upplagda Förgör de falska gudarna. Palmyra och kriget mot kulturarvet.
BOKEN ÄR ETT samarbete mellan författarna och journalisterna Jesper Huor och Anders Rydell. Båda har tidigare närmat sig ämnet från varsitt håll, Huor med Älskade terrorist (2016) och Rydell med Boktjuvarna (2015). Resultatet är lyckat: Huors laddade reportageprosa från möten med arkeologer och smugglare på plats varvas med Rydells genomgångar av plundringsekonomins drivkrafter och kopplingar till samlare och museer världen över. Boken är indelad i fyra delar: I) Palmyra, II) Vägen till den islamiska staten, III) Utrensning och IV) Smugglarna. Arbetet har tagit fem år i anspråk, och resultatet är gediget.
ÖKENSTADEN PALMYRAS sorgliga öde utgör berättelsens referenspunkt. Den rika karavanstaden på gränsen mellan romarriket och Persien smyckades under antiken med påkostade byggnader i grekisk-romersk stil med inslag av lokala och orientaliska influenser; inte minst de säregna gravporträtten utstrålar en fascinerande blandning av öst och väst. Under sin legendomsusade drottning Zenobia utmanade palmyrenerna åren runt 270 e.Kr. Roms svajiga hegemoni i Mellanöstern, och lyckades för ett kort tag skapa ett separatrike som omfattade Egypten och våra dagars Tur
