»Få the icke rengn tå skylla the mig, få the icke soelskijn tå göra the lika så, hender them hård åår, hunger och pestilentiæ eller huad thz kan wara, moste alt iagh bära vp skullene, likasom the icke wiste thz iagh är een menniskia, och ingen Gudh.»
Så ska den i år så aktuelle Gustav Vasa ha beklagat sig över den missnöjda svenska allmogen vid Västerås riksdag 1527. Att kungen var en gud eller åtminstone stod i direkt kontakt med gudarna är en urgammal uppfattning som förekommer över hela världen. Gustav Vasa behövde inte själv plikta för sin bristfälliga hantering av klimatfrågor och pandemier. Sämre gick det för en av hans företrädare, ynglingakungen Domalde.
I Ynglingasagan berättas att det under hans tid rådde svält och nöd i landet. För att råda bot på detta ställde svearna till med stora blot i Uppsala. Det första året offrade de oxar, men inget hände. Året efter offrade de människor, men årsväxten blev ändå lika dålig eller till och med sämre. Då fattade svearna beslutet att offra kung Domalde, vars fel de ansåg att det var. De dräpte honom och rödfärgade offeraltaret med hans blod. Tydligen hjälpte det, för när sonen Domar sedan tog över var det åter goda skördar och fred i riket.
OM ÅRSVÄXT HANDLAR av allt att döma Stentoftenstenen i Blekinge, som i dag står i S:t Nicolai kyrka i Sölvesborg. Den långa inskriften innehåller bland annat runföljden hᴀþuwolᴀfʀ gᴀf j, som har tolkats som »Hådulv gav god årsväxt». Runan j antas här ha använts som en så kallad begreppsruna. Runans benämning var nämligen *jāra, som betyder just ’(gott) år’. Inskriften på denna sten är delvis placerad i lodräta rader, och till vänster finns två rader med runföljderna niuhᴀborumʀ niuhagestumʀ, som både börjar och slutar på samma sätt och därför borde innehålla två parallella begrepp. Länge trodde man att de innehöll beteckningar på mottagarna av den goda årsväxten, men 1989 kom Lillemor Santesson med förslaget att de skulle utläsas som niū haƀrumʀ, niū hangistumʀ »med nio bockar, med nio hingstar» och alltså utgöra en närmare specificering av vad Hådulv hade offrat för att uppnå detta resultat. Det har också föreslagits en annan läsordning så att hingstarna nämns före bockarna.
Flera av runorna i både den äldre och yngre runraden hade benämningar som kan associeras med olika typer av väderfenomen. Runan s kall
