Hugget i sten: tidernas tidsbestämning

3 min läsning
Tommy Andersson beundrar hällristningarna i Edsten, stående på vad som var bottnen på en havsvik när bilderna kom till. Notera de svängiga relingshornen på skeppet till vänster och bältet och de kraftiga vaderna på figuren till höger, båda stildrag från den yngre bronsåldern.
ALLA FOTON: TOMMY ANDERSSON & ANDREAS TORELD

DATERING. – Vi är överraskade över hur många nyfynd vi har lyckats göra i Kville socken, säger Andreas Toreld från Stiftelsen för dokumentation av Bohusläns hällristningar. Tillsammans med kollegan Tommy Andersson har han hittat både små och stora hällristningar i en socken som redan tidigare är utforskad.

– Fast jag misstänker starkt att vår tur hänger ihop med att Kville är en av de få socknar som Sven-Gunnar Broström och Kenneth Ihrestam, hällristningssökandets nestorer, inte har hunnit leta igenom.

– Särskilt spännande är ett fynd från förra året i Lilla Jored och nu årets fynd i Edsten, fortsätter Andreas. På båda ställena får vi nämligen möjlighet att testa olika metoder att datera hällristningarna.

I arkeologins barndom sorterade den svenske arkeologen Oscar Montelius upp alla gamla bronsföremål och utvecklade ett kronologiskt schema där bronsåldern delades in i sex perioder, som dateras på följande sätt:

PERIOD ÅRTAL

I 1700–1500 f.Kr. II 1500–1300 f.Kr. III 1300–1100 f.Kr. IV 1100–900 f.Kr. V 900–700 f.Kr. VI 700–500 f.Kr.

I ARBETET MED att datera hällristningarna har arkeologerna ofta utgått från ristningarnas höjd över havet och jämfört med den lokala strandförskjutningskurvan. Kurvan visar hur stranden har förskjutits nedåt genom årtusendena. Eftersom ristningarna rimligen inte knackades fram under havsytan får man på så sätt en bakre tidsgräns för deras tillkomst. Däremot kan de ju vara hur unga som helst, men man brukar anta att de är tillkomna nära strandkanten, vilket inte minst det populära skeppsmotivet talar för.

EN ANNAN DATERINGSMETOD är att identifiera avbildningar av bronsföremål på hällristningarna. Då kan man med hjälp av Oscar Montelius schema datera avbildningarna. På så sätt har man till exempel kunnat visa att hällristade svärd i Östergötland tillhör den äldre bronsåldern. Utifrån dessa två metoder har man sorterat upp olika figurer i kronologisk ordning, och kunnat visa att de ändrar stil över tid. Till exempel brukar skeppens relingshorn, som skjuter upp i för och akter och kan vara försedda med djurhuvuden, vara formade som ett enkelt ) under den äldre bronsåldern, men under den yngre b