KNÄSTORP. Under våren undersöker Arkeologerna vid Statens historiska museer en järnåldersboplats vid Knästorp, strax söder om Lund i Skåne, där det hittats många ovanliga fynd, till exempel en så kallad hjälmpatris och ett vapenbeslag i form av en galt. Extra spännande är att platsen gränsar både till det stora härskarsätet i Uppåkra och en offermosse med det fantasieggande namnet Gullåkra.
Fynden har bland annat upptäckts vid metalldetektering. Själva boplatsen kom fram vid en förundersökning 2017. Man hittade då spår efter långhus, grophus, härdar, ugnar och gropar, och inte minst ett rikt fyndmaterial utöver de ovannämnda föremålen – dräktspännen, bitguld, lansnitar, en armbygel och mycket annat. Fynden dateras till främst folkvandringstid och vendeltid (400–800 e.Kr.) vilket betyder att boplatsen är samtida med maktcentrat vid Uppåkra som är grannfastigheten två kilometer väster om Knästorp.
HJÄLMPATRISEN SOM TYCKS vara avsiktligt förstörd har använts för att prägla motiv på prydnadsbleck i silver till vendeltidens prakthjälmar. Liknande patriser är extremt ovanliga och har bara hittats två gånger tidigare, på Öland respektive i Danmark. Hjälmar med prydnadsbleck från sådana patriser kommer från de allra exklusivaste sammanhang från tidig vendeltid (550–700 e.Kr), i flera av båtgravarna i Valsgärde och Vendel, i en av Uppsala högar och i den storslagna skeppsbegravningen i Sutton Hoo.
Det finns mer som tyder på att bosättningen vid Knästorp var en alldeles speciell plats under mitten av järnåldern, såsom flera vapendetaljer och många spår av avancerat hantverk. Utöver det har arkeologerna också hittat rester av ugnar, hushållsavfall och keramikskärvor som tyder på att det bedrivits omfattande matlagning vid gården, kanske för stora gästabud.
– Det var ett ganska stort material med
