Under försommaren fortsatte undersökningen av hamnen i Västergarn på Gotland, som vi tidigare rapporterat om (Populär Arkeologi 5/22). Den äldsta bebyggelsen är från 1000-talets första hälft och ligger innanför en kilometerlång vall, som en gång varit omkring tre meter hög. Här finns tämligen orörda lager, där till och med delar av ett vikingatida trägolv bevarats, liksom en syllstensgrund till ett medeltida hus, med en ugn i ena hörnet. Nu står det klart att man sannolikt hittat en metallverkstad från vikingatiden.
– Vi har hittat en jättefin gjutform i sandsten med avlånga fördjupningar där man kan ha gjutit silverbarrar, berättar Christoph Kilger som leder utgrävningen, där studenter från Uppsala universitet Campus Gotland deltar.
I SAMMA KONTEXT påträffades en bit av ett anglosaxiskt silvermynt från slutet av 900-talet, präglat för Ethelred II. Mynt som detta kan ha använts som råmaterial när föremål av silver skulle gjutas.
Christoph Kilger menar att de gotländska bönderna hade tomter i Västergarns hamn, och att denna stadsliknande miljö tjänade som en mötesplats för gäster som kom utifrån. Här har man bara vistats en begränsad tid av året.
– I Västergarn har man bedrivit handel och ägnat sig åt småskaligt hantverk. Handelsmännen som kom hit hade tillgång till den gotländska marknaden och kunde knyta nya kontakter, säger Christoph Kilger.
VISSA AV FYNDEN tyder på kontinentala gäster. Dit hör en så kallad intagliosten av karneol som hittats i en husgrund. På den senromerska stenen kan man se en bevingad figur med halo eller hatt som sitter och spelar lyra – möjligen är det Apollo.
– Intagliostenar med antika motiv kan förekomma i medeltida elitkontexter som till exempel relikskrin. Det finns en liknande sten på Elisabetrelikvariet som förvaras på Historiska museet i Stockholm, säger Christoph Kilger.
KANSKE KAN STENEN tyda på närvaro av kyrkliga dignitärer i Västergarn? I samma husgrund hittades skärvor av exklusiv keramik från Andenne i dagens Belgien liksom blå glasskärvor med vit emalj, samt en doppsko med fleur de lis-motiv – det vill säga en lilja. Genom Östersjökeramik som hittades i detta schakt kan man datera föremålen till omkring 1075–1150.
Innanf�
