Gripshunden – danske unionskungen Hans flaggskepp som förliste i Ronnebys skärgård 1495 – har vi berättat om i en kort artikel i nummer 5 förra året när fartygets roder hade hittats. Men båten förtjänar mer än så och därför gör vi nu en djupdykning i det unika skeppsvrakets historia.
AV: PETER BRATT
Gribshunden eller Griffen, det vill säga Gripen, som den nog egentligen hette, är det bäst bevarade exemplet på en så kallad kravell eller karack, en skeppstyp som är föregångare till de stora örlogsfartygen från 1500- och 1600-talet. Vraket är därmed en viktig länk i historien om uppkomsten och utvecklingen av de bestyckade krigsskeppen under övergången mellan medeltid och renässans.
Vraket upptäcktes redan 1971 av dykarklubben Doppingarna på knappt tio meters djup norr om ön Stora Eknö. Men något intresse för att ta reda på vad det egentligen var för skepp väcktes inte förrän i början av vårt sekel efter att det hittats några trälavetter för en tidig typ av kanoner som bakladdades. Därefter har det så gott som årligen gjorts en rad olika undersökningar på initiativ av länsstyrelsen och senare av länsmuseet i Blekinge i samarbete med bland andra Kalmar läns museum och Södertörns högskola.
UNDERSÖKNINGARNA AV VRAKET visade att det var ett tidigt exempel på ett stort kravellbyggt skepp som uppskattades till mer än 30 meter i längd. Att bygga i kravell innebar att skrovets plankor, det vill säga borden, lades kant i kant, till skillnad från den för mindre båtar gängse klinkbyggnadstekniken där brädorna överlappar till en del. Skeppets sidor syns i form av två rader av spant som sticker upp ur bottensedimenten och så gott som hela akterkastellet finns bevarat, men utfallet på botten. Tyvärr har det visat sig att däcksplankorna inte ligger på plats och det har inte gått att urskilja olika däcksnivåer och andra utrymmen i fartyget. Förmodligen beror det på att däcket bröts upp midskepps efter förlisningen för att man skulle kunna bärga så mycket som möjligt av de värdesaker och annan utrustning som blivit kvar på båten. Även segelduk, tågvirke, rundhult (master och rår) och beslag har sannolikt samtidigt tagits tillvara eftersom riggen på grund av det ringa djupet till stor del stuckit upp över vattenytan efter förlisningen.
MÅNGA SPÄNNANDE OCH viktiga fynd har bärgats vid dykningarna och ett par mindre utgrävningar i vraket, den senaste 2019. Fler kanonlavetter har kommit fram, och andra vapen som trästockar till ett armborst och en handbössa, arm
