Asine från sjösidan ett svenskt marinarkeologiskt projekt i grekland

Marinarkeologiska upptäckter sker inte alltid avlägset, långt ut till havs eller på stora djup. Ibland räcker det med att lämningarna bara befinner sig någon meter under ytan för att förbli dolda, bortglömda och utom räckhåll. En sådan plats där omfattande fornlämningar helt nyligen har påträffats under vatten är boplatsen Asine på nordöstra Peleponnesos i Grekland.

Här har svenska arkeologer grävt i olika omgångar i över hundra år. Misstankar om att bosättningen avsatt spår och att den fortsätter ut på sjöbottnen har funnits länge, men det är först nu som ett marinarkeologiskt projekt vid Stockholms universitet har uppdagat hur betydande dessa anläggningar faktiskt är.

ASINEBOSÄTTNINGEN LIGGER I anslutning till den högresta klippan Kastraki som dramatiskt skjuter ut i Argoliska viken. In mot land omsluts området av en bastant och högrest hellenistisk mur. En som tidigt kom att fascineras av platsen var kronprinsen Gustaf Adolf som besökte Asine år 1920. Hans arkeologiska intresse är väldokumenterat och under de följande åren etablerades Asinekommitéen som verkade för att få till stånd en arkeologisk undersökning av platsen. Två år efter kronprinsens besök inleddes de arkeologiska utgrävningarna under hans kungliga beskydd. Arbetet leddes av Axel W Persson som var klassisk arkeolog och Otto Frödin som var specialiserad på nordisk arkeologi och väl bevandrad i det senaste när det gällde arkeologiskt fältarbete med dokumentation av lagerföljder, tillvaratagande av massmaterial och liknande.

DET SAKNAS UTRYMME att beskriva allt spännande som påträffades under den första utgrävningsetappen som pågick fram till 1930 men bland de lämningar som grävdes ut återfinns förutom delar av stadsmuren, ett romerskt bad och många andra större och mindre byggnader av varierande karaktär. På den inåt land närbelägna Barbounakullen grävdes mykenska nekropoler, hellenistiska gravar, väggar, terrasser och mycket, mycket annat. Sedan dess har s