ETT – ELLER TRE – SVINDLANDE PROJEKT FÖR ANSIKTSKONSTNÄREN
– Att rekonstruera Estrid var ett fantastiskt projekt, eller snarare tre fantastiska projekt, berättar ansiktskonstnären Oscar. Det började med att Stockholms länsmuseum 2009 kontaktade mig och berättade om det fascinerande fyndet i Täby: en kvinna, 60–75 år, hög social status, med krum rygg och inflammerade tänder, som levt på 1000-talet.
DESSUTOM MENADE ARKEOLOGEN
Lars Andersson på museet att han kunde säga vem hon var. Genom att lägga ihop informationen från gravfältet, skelett och gravmaterial, med texterna på ett antal runstenar i trakten kunde det inte röra sig om någon annan än Estrid Sigfastsdotter. Runstenarna ger oss information nästan i klass med dagens folkbokföring. Estrid föddes på gården Snåttsta i Markim norr om Täby sannolikt på 1010-talet. Hennes far var stormannen Sigfast, som kan ha varit verksam på Olof Skötkonungs tid. Moderns namn är okänt, men Estrid hade en syster Gyrid och en bror Ragnfast, som gifte sig med en Inga, som är känd genom runstenar på egen hand. Inga överlevde både Ragnfast och deras gemensamma barn, vilket innebar att hon ärvde Estrids barndomshem Snåttsta, genom bakarv, via barnet.
ESTRID GIFTES BORT troligen i tonåren med Östen från Såsta nära Täby kyrkby. De fick först sonen Gag, som dog efter bara några år. Föräldrarns sorg framgår av att de reste flera runstenar: Östen och Estrid reste stenarna efter Gag sin son. Ett syfte kan också ha varit att försäkra sig om ett eventuellt bakarv. Nu blev det inte aktuellt, eftersom de fick fler barn, först Ingefast (som blev far till den kände runstensströssland Jarlabanke i Täby, som både har kallats förebildlig entreprenör och maffiaboss av sentida tyckare. Därpå fick de Östen och Sven, men sedan tröttnade Östen på familjelivet och gav sig ut på äventyr. Något senare reste Estrid stenar med texten: Estrid lät resa stenar efter Östen, sin man, som drog till Jerusalem och dog borta i Grekland. Det har förmodats att det rörde sig om en pilgrimsresa, men kanske troligare for Östen ned via Gårdarike och tog värvning som väring hos den bysantinske kejsaren i Konstantinopel. Då kunde han få tillfälle att besöka Jerusalem. Just sådana färder gjorde den blivande norske kungen Harald Hårdråde och andra nordbor vid samma tid som Östen, på 1030-talet.
ESTRID GIFTE OM sig med Ingvar i Harg i norra Uppland. De fick sönerna Sigvid, Ingvar och Jarlabanke, och till det kom Ragvald som Ingvar förde med i boet. Det går alltså att räkna ihop sju s�
