På hjul genom forntiden

7 min läsning

Hjul och därmed kärror och vagnar var mer förbundna med status och religion under forntiden än praktiska ting.

AV: PETER BRATT

Forntida hjul

Fyrhjulig vagn med två förspända dragdjur på hällristningarna vid Aspeberget i Tanum, Bohuslän. Oftast är hällristningarnas vagnar avbildade från ovan med utvikta hjul på detta sätt.
FOTO: BJOERTVEDT

Längre resor skedde långt fram i tiden främst med båt eller släde på snö och is. Landtransporterna begränsades av Nordens ofta kuperade terräng och att vägarna mest var upptrampade stigar som dessutom blev leriga och ofarbara vår och höst. Gå, rida eller klövja en häst var de normala transportsätten på land, vagn var inte att tänka på utom kortare sträckor. Men det gör dem inte mindre intressanta under forntiden, snarare tvärtom. Hjul och därmed kärror och vagnar var mer förbundna med status och religion under denna tid än praktiska ting.

SÅ HJULET VAR inget som slog an i vardagen under forntiden, åtminstone inte i Skandinavien norr om Danmark. Det äldsta vagnshjulet som hittills hittats i Sverige är så sent daterat som till äldre romersk järnålder (0–200 e.Kr), vridkvarnen som bygger på samma princip är samtida och drejskivan, en annan form av hjul, dyker upp först under medeltiden i vårt land.

Hjulets historia är betydligt äldre än så och går ytterligare 3 500 år tillbaka i tiden. Var uppfinningen gjordes vet vi ännu inte, utan hjulet uppträdde vid denna tid samtidigt i två olika områden, Centraleuropa och norra Kaukasus. Dessa tidiga hjul, så kallade skivhjul, är massiva och består av två till tre sammansatta träskivor som hålls ihop av infällda tvärslåar. Hjulen var fästade med ett fyrkantigt hål vid axen som roterade under fordonet, vilket visar att det varit fråga om tvåhjuliga kärror – vagnar har definitionsmässigt fyra hjul och går inte att svänga på detta sätt med denna konstruktion. Den allmänna meningen är att vagnshjulet har sitt ursprung i drejskivan som i stort sett är samtida, eller något äldre. De första kärrorna kan ha utvecklats ur enkla bårsläpor, det vill säga två med tvärslåar sammanbundna stänger, vars främre ändar spänns vid dragdjurets seldon medan de bakre får släpa i marken.

DE DANSKA BÖNDERNA tog tidigt intryck av sina grannar i söder och började bruka kärror redan vid mitten av yngre stenåldern. Samma typ av massiva skivhjul som användes i Centraleuropa har hittats i en mosse på norra Jylland och kol14-daterats till omkring 2900–2800 f.Kr. Förmodligen kom hjulet tidigare till användning i Danmark