Forntida vägar, finns de och hur ser de i så fall ut? Med exempel från Kalmarkusten och Öland dyker vi här djupare ner i denna fråga, och finner ... gamla vägar. Massor av gamla vägar.
TEXT LUDVIG PAPMEHL-DUFAY
Vi gillar att resa, ta oss till andra platser och upptäcka sådant som finns utanför vår mentala karta. Och visst har det väl alltid varit så? Kontakter mellan avlägsna områden är onekligen något som kittlar, och som ofta sysselsatt arkeologer i deras strävan att förstå de materiella spåren som forntida samhällen och kulturer lämnat efter sig.
En vanlig insikt är att vattenvägarna i forna tider varit det som burit upp långväga kontakter. Det är längs kuster och vattendrag som vi hittar de största koncentrationerna av forntida bosättningar, och de stora öarna i Östersjön har alla det gemensamt att de har ett osedvanligt rikt förflutet med mängder av materiella spår av långväga kontakter, genom så gott som hela förhistorien.
Öland och Kalmarkusten betraktas inte sällan ur detta perspektiv, all rikedom och alla långväga kontakter får sin förklaring genom det strategiska läget vid det smala Kalmarsund. Men betyder det att landvägen inte nyttjades för transporter alls?
TILL OCH FRÅN händer det att rester av vägar framkommer vid arkeologiska undersökningar. I Hossmo strax söder om Kalmar låg vägen i vägen för vägen; i samband med att E22 skulle dras om förbi Hossmo och Rinkabyholm hittades år 2013 en avlång mörkfärgning som först uppfattades som båtformad, men som snart visade sig vara en drygt 20 meter lång och 2–2,7 meter bred hålväg. I genomskärning syntes tydligt flera parallella hjulspår, som delvis hade fyllts igen med sten och grus. Hjulspåren vittnar om vagnar med en axelbredd på cirka 90 centimeter. En djurtand från grusfyllningen i hjulspåren daterades till vikingatid.
VÄGEN I HOSSMO finns i en mycket intressant miljö. Själva orten Hossmo pekas ibland ut som det medeltida Kalmars föregångare, med flera uppseendeväckande föremålsfynd från vikingatid och en tidig stenkyrka som även fungerat som försvarskyrka. Namnet Hossmo är troligen ett husa-namn, något som brukar kopplas till den tidiga kungamakten. Ett kort stycke mot sydost undersöktes cirka 15 år tidigare ett område med spår av omfattande handels- och hantverksaktiviteter från vendeltid och vikingatid.
I samband med att Hossmo-vägen undersöktes hittades också ett stort antal intressanta metallföremål från yngre järnålder och vikingatid, bland a
