Stora kunganumret!

2 min läsning

Jonathan Lindström JONATHAN LINDSTRÖM Chefredaktör

I år firar kungen 50 år på tronen, och Populär Arkeologi är inte mycket sämre med sina 40 år. Vi bjuder därför på ett nummer späckat med kungar, drottningar och en och annan jarl och ståthållare. Vare sig man är monarkist eller republikan är det ett faktum att vi under större delen av de senaste 4 000 åren har haft kungar i toppen på samhällspyramiden. Och nu får du listan på deras lyxföremål och veta exakt var de bodde!

Kristina Ekero Eriksson bjuder på kungliga karameller, allt från järnålderns rituella drottningutstyrslar till en medeltida helgonkungs gyllene krona med färgglada stenar. Strunta i att allt är förgängligt för en stund och låt ögonen vattnas av all ståt!

NORDENS FRÄMSTA EXPERT på stora gravhögar, Populär Arkeologis redaktör Peter Bratt, har grävt i självaste kung Anunds hög. Nu håller han sig över markytan och skjutsar runt oss till Nordens stora kungasäten. Vi får möta bronsålderns och järnålderns små och stora kungar och titta in deras praktfulla festsalar.

Inte nog med det, litteraturvetaren Johan Lundberg reder ut vad kungarna lyssnade till i salen, när han berättar om Beowulfkvädet, som professor Gräslund övertygande har kunnat visa skapades i östra Sverige på 500-talet. Bakgrunden är det blodiga klansamhället.

ANTIKENREDAKTÖR ALLAN KLYNNE påminner om resan till etruskernas ljuvliga värld, som blir av i månadsskiftet april/maj, och presenterar i detta nummer två spännande skribenter. Ragnar Hedlund berättar den fantastiska historien om vad som gömmer sig under en turkisk storks pelarbo.

Fredrick Withling slänger fram detta nummers perfekta kombination av arkeologi och kung. Gustaf VI Adolf hann, förutom att klippa band och skaka hand, delta i en imponerande mängd utgrävningsprojekt. Mest avundsjuk är jag på att han som gänglig student hjälpte Oscar Almgren att gräva ut Hågahögen. Den gömde Svearikets första kända kung som numera förvaras i en plastpåse i ett museimagasin.

Arkeogenetikprofessorn Anders Götherström ger i sin krönika flera exempel på hur mänskligt angeläget och samtidigt etiskt komplicerat något så till synes trivialt som molekylkartläggning kan vara. Var går gränsen mellan vetenskaplig nyfikenhet och påflugenhet?

NU HAR NI också chansen att hänga med vår husrunolog Magnus Källström när han jagar efter kungligheter runtom i Sverige. Fascinerande nog dyker de upp med större och mindre säkerhet på en mängd runstenar, och vi får en allt tydligare bild av framför allt 1000-talets rö