Tänk dig att du ligger till bords på en grekisk middagsbjudning – ett symposion – hemma hos en god vän någon gång på 400-talet f.Kr. Du halvligger på sidan mot en stor kudde på en av alla klinai som är placerade runt rummets väggar, med en dryckesbägare i handen. Slavarna håller på att duka bort smårätterna från det lilla bordet framför dig, du torkar händerna på en bit bröd och tittar upp när du får syn på en lång stång som bärs in i rummet. Det är äntligen dags för Kottabos!
AV: NIKLAS HILLBOM
Den överlägset mest väldokumenterade och berömda av de antika grekiska dryckeslekarna är kottabos. Vår kunskap om leken är hämtad från många olika typer av källor. Från arkeologin har vi exempelvis kottabosstänger i brons och utgrävningar av de speciella runda rum som användes när man spelade. Från konsten finns otaliga avbildningar på keramik som illustrerar dryckesleken, och i den antika litteraturen kan man hitta mängder av passager som beskriver hur det gick till. Främst är det författaren Athenaios som på 100-talet e.Kr. i sitt verk Deipnosophistae (”Lärda mäns symposion”) beskriver kottabos utförligt.
DEN SJÄLVKLARA PLATSEN för denna dryckeslek var symposiet – den grekiska middagsfesten. Ordet symposion översätts ofta med ”gästabud” men betyder mer ordagrant ”samling av dryckesbröder”. Man befann sig i regel i middagsrummet i någons privata hem, och låg till bords på bäddar längs rummets väggar. Man åt olika smårätter serverade på flyttbara bord framför varje gäst, drack vin utspätt med vatten, lyssnade till musik och samtalade. Efter att maten burits ut gjorde slavar i ordning rummet:
”– Har herrarna avslutat middagen redan?
– Nästan helt och hållet.
– Goda nyheter! Spring då, är du snäll, och bär bort borden medan jag häller ut soda.
– Och jag sopar av golvet. Sedan, efter att jag har hällt vin åt dem för libation, sätter jag upp kottabosen vid deras sida.”
Även om det vanligaste var att man på detta sätt gjorde om middagsrummet inför spelandet så förekom det också, speciellt på Sicilien, att man ville visa på sitt välstånd genom att låta bygga ett separat, runt rum för kottabos.
HUR GICK DÅ det hela till? Kottabosmålet placerades mitt på golvet och de tävlade utförde leken halvliggande såsom många målningar visar. Efter att ha hällt i en precis lagom stor skvätt vin i den flata dryckesbägaren, kylix, lutade man sig på vänster armbåge och stack in sitt högra pekfinger underifrån genom ett av handtagen. Koppen lutades bakåt med en böjning av handen, och kottabos kallas ibland för ”b
