HÄRSKARSÄTE. Vid Skalunda kyrka på Kållandshalvön i norra Västergötland ligger Västsveriges största gravhög. Med sina 67 meter i diameter och sju meters höjd är den fullt i klass med kungshögarna i Gamla Uppsala. Sedan 2020 driver Göteborgs universitet forskningsprojektet ”Skalunda i monumentens tid” i samarbete med föreningen Västsvensk arkeologi. Målsättningen för projektet är att undersöka det härskarsäte som måste ha funnits här under järnåldern.
TIDIGARE HAR DET tagits kolfjortonprover från borrningar i Skalundahögen som har gett dateringar från 500- till 700-tal. Det kan betyda att den är påbyggd i flera omgångar. Det finns ytterligare en storhög cirka 400 meter längre söderut.
Den är 25 meter i diameter och kallas i folkmun kung Sjolms hög. Dessutom finns det uppgifter om att det tidigare funnits ytterligare en storhög och resta stenar på platsen. Det visar att Skalunda varit den mest monumentaliserade platsen i Västergötland och har därför sannolikt haft en central ställning bland västgötarna.
Runstenar, tidigkristna gravmonument och den romanska sockenkyrkan vid storhögarna visar att platsen varit en betydande storgård ända in på medeltiden, då den övergick i kungamaktens ägo som en del av Uppsala öd (sveakungens egendomar) och blev en av Västergötlands åtta kungsgårdar.
MED UTGÅNGSPUNKT I en markradarundersökning från 2019 har det gjorts årliga undersökningar med metalldetektor och mindre sökschakt för att spåra och undersöka Skalundas järnåldersbebyggelse. Syftet med projektet är också att klarlägga om det funnits fler monument på platsen. Genom metalldetektorundersökningar under 2020 och 2021 hittades ett stort och spännande fyndmaterial som visade att det ligger en stor boplats i åkermarken strax öster om Kung Sjolms hög. Fynden sträcker sig i tiden från äldre järnålder och ända fram till nutid.
SÄRSKILT INTRESSANTA ÄR
föremålen från järnåldern som består bland annat av spännen, vikter, beslag och söljor, många tillverkade av skickliga hantverkare i ädla metaller och dekorerade med djurornamentik, särskilt från vendeltiden. Anmärkningsvärd är en liten figurin av brons, eventuell en så kallad lar, det vill säga en romersk husgud. Den bör ha hamnat i Skalunda några århundraden före vendeltiden och kan vara ett minne från Skalundabornas kontakter med Romarrike
