Sveriges första kloster på lurö?

4 min läsning
Vy över kyrkoruinen där kyrkans konturer syns tydligt och där 2022 års undersökningsschakt är synliga.
FOTO: LARS SJÖQVIST, VÄRMLANDS MUSEUM

GÅTA. Kloster eller en ensam kyrka på Lurö, mitt i Vänern, är en fråga som gäckat arkeologerna under många år. Men det är också märkligt att det överhuvudtaget legat en tidigmedeltida kyrka på den lilla ön som bara kan ha rymt några enstaka gårdar.

Dessutom har de senare årens arkeologiska undersökningar av kyrkan visat att den byggts redan under 1000-talets första hälft, vilket gör den till en av Nordens äldsta stenkyrkor. Sedan 1992 har Värmlands museum bedrivit en rad undersökningar på Lurö för att försöka lösa gåtan med kyrkan på Lurö.

Kyrkan finns inte omnämnd i några samtida historiska källor, så den är helt okänd. När kyrkoruinen provundersöktes för första gången 1989 lanserades idén att den kan ha varit en föregångare till Varnhems kloster, etablerad redan omkring 1143. I en medeltida klosterkrönika nämns att kung Sverker (den äldre) och hans drottning Ulvhild skänkte sina gods på Alvastra och Lurö till två munkkonvent, vilka därmed blev landets första kloster. Det står vidare i dokumentet att konventet på Lurö sedan flyttades i två omgångar tills det till slut hamnade i Varnhem år 1150.

ATT KLOSTRET FÖRST placerades på Lurö kan dels bero på att ön tillhörde kungen, dels att den låg strategiskt mitt i Vänern där sjöleden från Västergötland till Värmland och vidare mot Norge passerade mellan Kållandsö och Värmlandsnäs. Här fanns skyddade hamnar för sjöfarande resenärer och leden ingick också i en av de viktigaste pilgrimsvägarna till huvudorten för Sankt Olofskulten i Trondheim.

VID PROVUNDERSÖKNINGEN AV

ruinkullen kunde arkeologerna konstatera att den dolde en stor kyrkobyggnad av romansk form med ett långhus utan torn och ett smalare kor försett med en halvrund avslutning, så kallad absid. En sakristia var tillbyggd på korets norra sida och utefter hela långhusets sydsida fanns en utbyggnad. Stenkyrkans totala längd visade sig vara 20 meter och långhusets bredd nära åtta meter vilket gör den till en av Skara stifts största tidigmedeltida kyrkor. Kyrkans form och fynd av medeltida mynt gav en preliminär datering till 1160-talet.

Värmlands museums utgrävningar sedan 1992 visar att kyrkan har en komplicerad historia. För att få en bättre förståelse för platsen har arkeologerna vidgat perspektivet till att omfatta hela ön. De första spåren efter människor är 7 000 år gamla och från slutet av jäg