Mälardalensförsta bönder

8 min läsning

Naturvetenskapliga analysmetoder, både gamla och nya, har börjat användas allt oftare i arkeologiska sammanhang. Här har dna-tekniken och isotopanalyser revolutionerat arkeologin under de sista decennierna och bland annat visat att folk rört sig betydligt mer under forntiden än vad vi tidigare trott eller velat tro.

AV: PETER BRATT

De kom och de gick

En av huslämningarna skrapas fram en regnig dag. Stolphålen syns som runda mörkare konturristade fläckar mot den gula sanden och är markerade med fyndpinnar.
FOTO: HENRIK RUNESON, STIFTELSEN KULTURMILJÖVÅRD

Vi vet därmed att de första bönderna hade sitt ursprung i Mellanöstern och att de invandrade till Skandinavien för cirka 6 000 år sedan. Det visar analyser av dna i skeletten från de begravda i yngre stenålderns megalitgravar i Götaland. I Mälardalen byggdes inga stenkammargravar så här har vi inga dna-bevis på invandring, men det mesta tyder ändå på att de första bönderna kom söderifrån även här. De äldsta kol-14-dateringarna av trattbägarkulturen i Sydskandinavien och Mälardalen är i stort sett samtida och ligger omkring 4000 f.Kr. Det visar att det måste ha varit en snabb kolonisering söderifrån, kanske tog det bara ett par generationer. Om det varit den gamla jägar-samlarkulturen som övergått till jordbruk under intryck från grannarna i söder borde processen gått betydligt långsammare. Dessutom är trattbägarböndernas materiella kultur – keramik, stenredskap och byggnader – mycket likartad i Sydskandinavien och Mälardalen.

MEN HUR KUNDE bönderna sprida sig så snabbt ända upp till kulturens nordgräns i Sverige som kom att gå mellan Värmland, Bergslagen och Dalälvens nedre lopp? Det kanske naturligaste svaret är med båt. Båten och vattenvägarna har varit det smidigaste och viktigaste sättet att ta sig fram långt fram i tiden. Även om det inte finns några större båtar bevarade från stenåldern, så visar hällmålningar från Tumlehed på Hisingen vid Göteborg att sådana verkligen kan ha funnits vid tiden för böndernas invandring till Norden. Målningarna har nyligen dateras till perioden 4200–2500 f.Kr. och avbildar bland annat så kalllade älghuvudbåtar med upp till tolv så kallade bemanningsstreck. Det tyder på att det funnits stora sjövärdiga båtar som bekräftar att det gjorts långa färder längs kusterna på Västkusten och förmodligen i övrigt i Norden redan under stenåldern. Det äldsta fyndet av fören till en verklig älghuvudbåt som har hittats i en mosse vid Rovaniemi i Finland är kol-14-daterad till omkring 7000 f.Kr., så båttypen tycks ha funnits r