Lugnande grönska

3 min läsning

I ett gammalt värdshus från 1600-talet hittade barnfamiljen hem. Studio Modijefsky har skapat en interiör som hyllar de natursköna omgivningarna i den nederländska byn.

text Ellinor Thunberg foto Maarten Willemstein

DET GÅR NÄSTAN ATT SE DEM framför sig. Människorna som reste på floden på 1600-talet och stannade till på värdshuset i Nieuwersluis strax norr om staden Utrecht. Landskapet är det vi alla tänker som typiskt holländskt: Gröna fält, floder, sjöar, fruktlundar och trädgårdar. Den här landsänden var förr även populär bland välbeställda semesterfirare som byggt stora, nästan slottslika lantställen. Barnfamiljen från Amsterdam fastnade dock för det gamla värdshuset.

– De hade en dröm om att flytta från staden till landet. Nu har de en egen köksträdgård, badmöjligheter och gott om plats att leka utomhus. Det är en perfekt plats för barn att växa upp på, säger Esther Stam, Studio Modijefsky.

Uppdraget

Familjen om fyra kopplade in arkitekten Jules Zwijsen för att optimera planlösningen, öppna upp och placera rummen på ett sätt som skulle passa deras liv och vardag. Eftersom 1600-talshuset genom åren varit värdshus, bageri och kafé – med många små rum – krävdes en del förändringar interiört. Studio Modijefsky hade glädjen att även de komma in tidigt i processen.

– Inredning och arkitektur är tätt sammankopplade. Vi var involverade tidigt även i den arkitektoniska processen, och kunde diskutera beslut med arkitekten som arbetade med planlösningen redan innan vi tog över med den rumsliga planeringen.

Det fanns en del märkliga inslag i huset. Det var lågt i tak, väldigt mörkt och trångt. Men det fanns även stora kvaliteter. Läget inte minst.

– Det är ett fristående hus med utsikt åt alla håll – mot floden, det gröna gräset, träden och sjön på baksidan – vilket även påverkar ljuset som letar sig in i huset vid alla tider på dagen. Så de stora kvaliteterna var och är helt klart kopplingen till omgivningarna.

Utmaningen

En av de stora utmaningarna var höjdbegränsningarna som fanns i det historiska huset. Esther Stam beskriver det som att allt har pusslats in på centimetern för att få plats med programmet inom de begränsningar som det sluttande sadeltaket utgjorde.

– Vi fick det att fungera, det var en kul utmaning att göra delade våningsplan och att samtidigt få allt att fungera.

Direkt innanför ytterdörren fås en överblick av hemmets numera delade våningsp

Denna artikel är publicerad i...

Liknande artiklar

Liknande artiklar