Nära möten med andevärlden

Vi hade precis firat silverbröllop när det gick upp för mig att min man inte alls kände sig lika lycklig och bekväm i vår tillvaro som jag. Barnen hade flyttat hemifrån och kvar i villan fanns nu bara

Jag är ett storstadsbarn som växte upp bland betong, asfalt och höghus. Mina föräldrar jobbade väldigt mycket för att vi skulle ha råd med vår trerumslägenhet, vi var fem barn som skulle bli mätta och

Minns du den där stunden, eller nästan sekunden, när din idé landade hos dig? När du fylldes av den där ljuvliga känslan av att ”Jaaa, så gör jag!”. Det var ett födelseögonblick. Någonting ville manif

Jag kan nog bara beskriva det som en passion. Plötsligt en dag kom han in på kontoret och såg på mig. När jag mötte hans blick gick det en stöt genom magen och jag såg in i hans ögon utan att väja und

Vågorna kluckade mot relingen. Inte vänligt, men vagt hotfullt. En påminnelse om att om båten kantrade skulle vattnet svälja dem i ett svart, kallt nafs. Dimman klibbade fuktig mot kinderna för att se

Långsamma sekunder. Långsamma, långsamma minuter. Han kunde inte förstå att tiden kunde släpa sig fram så plågsamt sakta när han inte ville annat än att den skulle gå. Gå. Springa. Skutta. Åtminstone