Dan Ahtola har hypnotiserat en stjärnkock, en alpin drottning, en uttrycksfull artist och konstnär samt två av Sveriges mest folkkära programledare. Fem personer som är vana vid starkt fokus. Men går det att få dem att gå mot det logiska tänkandet? Ja, hypnos fungerar, både som underhållning och terapi.
TEXT: MADELEINE WALLES FOTO: MADELEINE WALLES, CHRISTOFFER LOMFORS/SVT, PRIVAT BILD
DAN AHTOLA hypnotiserade alla stjärnorna på slottet
En vårdag ifjol fick hypnotisören Dan Ahtola ett samtal från Sveriges Television. Mark Levengood önskade hypnos som aktivitet på sin dag i Stjärnorna på slottet. Kunde Dan tänka sig att hjälpa till?
Det kunde han! Resultatet blev ett program med både skratt och tårar för stjärnorna som lät sig hypnotiseras, och en riktig ögonöppnare för alla tv-tittare om att det faktiskt fungerar!
Riktigt bra underhållning kunde vi konstatera när programmet sändes den 13 januari. För vi fascineras av att se personer som är vana vid att prestera inför publik – med fullt fokus på sin uppgift – plötsligt försättas i situationer då de upplever något som kan verka helt tokigt, rent av omöjligt.
Det var en varm junidag när Dan körde till Bäckaskog slott för att möta Mark Levengood och de andra fyra stjärnorna – Marcus Samuelsson, Sanna Nielsen, Pernilla Wiberg och Caroline af Ugglas.
– Jag blev väldigt varmt mottagen av Mark och de andra, vilket gjorde det hela lättare för mig, säger Dan. För det är alltid pirrigt när man ska prestera. Men alla var taggade inför det som skulle ske.
Smak av blåa citroner
Stjärnorna försattes i hypnos och Dan gjorde sitt första test.
– De fick höra att de hade en ballong knuten runt ena handleden och en hink med vatten i den andra handen. Båda händerna var förstås tomma, men jag ville få dem att tro att det gick att känna av ”tyngden” i händerna och därmed skapa ett avstånd mellan armarna. Ju större avstånd, desto mottagligare var personen för hypnos. Här kunde vi se att Caroline af Ugglas stack ut!
– Sedan uppmanades de fem att föreställa sig att de bet i en citron. Jag bad dem berätta hur den smakade, och trots att det inte fanns någon citron så blev reaktionen den förväntade. Ansiktena förvreds i en grimas av den sura smaken.
– Sen bad jag alla att bita i en blå citron!
Nu blev det riktigt intressant. Det spelar ingen roll att blåa citroner inte existerar, för mästerkocken Marcus kunde ändå känna d
