Vad är ett mediums uppgift, egentligen?

11 min läsning

Allt fler söker svar och vägledning hos något av landets många duktiga medier. Men var går gränsen för deras hjälpande? Vilket ansvar vilar på oss själva?Och är det rimligt att de som fått gåvan, tar betalt?Vi ställde frågor till fem av Näras andliga profiler!

TEXT: MADELEINE WALLES FOTO: GETTY IMAGES, GUGGE ZELANDER, MARIE-THERESE KARLBERG, ANDERS ROOS, JOHANNA BRYNGELSSON BRUSING

5 andliga profiler besvarar frågan:

Anna-Lena Vikström, medium och sierska: ”Jag skulle aldrig be en konstnär måla en tavla gratis!”

En av Anna-Lenas stora gåvor är att hitta borttappade saker.

Beskriv din mediala uppgift Anna-Lena!

– Det är två olika mediala förmågor att vara medium och att vara siare. Ett medium är som en tolk mellan andevärlden och den fysiska världen och ska förmedla budskap så konkret som möjligt. Som ett samtal mellan klienten och personen i andevärlden, för att ge hopp och få klienten att känna att det alltid finns möjligheter och vägledning i livet. Siaren har förmågan att se och uppgiften är att se in i framtiden eller över avstånd. En siare kan också se vad som hänt tidigare i livet. Allt handlar om att överblicka tid.

När bör en klient välja en typ av terapi?

– När man är mitt inne i en sorg, då tycker jag att man ska vänta med att besöka ett medium. Jag märker ibland att en person inte mår bra av att få färdiga svar utan i stället behöver kraft att hitta svaren inom sig själv. Då kan terapi vara bra.

– Jag har en lista med telefonnummer till olika hjälporganisationer, till exempel hänvisar jag till kvinnofridslinjen när någon blivit utsatt för misshandel. Jag kan ge tydlig vägledning när jag märker att det behövs.

Var går din gräns som medium?

– En gräns går vid att aldrig prata sjukdom, det finns en lag som förbjuder ett medium att ge medicinska råd. Sen är det viktigt att sätta gränser för sin tid, annars kommer jag inte att orka. Detta har varit mitt stora problem, för när jag växte upp var vi få siare som hade gåvan. Jag har känt att det varit mitt kall att hjälpa. Idag vet jag att när någon ringer och gråter och måste få en akut tid, är saker sällan så akuta som de påstår. Det lärde jag mig på psykoterapiutbildningen som jag gick för många år sedan.

– Mediala personer har bara en viss mängd energi per dag att använda till sin förmåga. Jag var på väg att bli utbränd, för jag fick dåligt samvete när jag kände att jag

Denna artikel är publicerad i...

Liknande artiklar

Liknande artiklar