”en man med blåa ögon samlade ett team av änglar”

Bussen tog sig målmedvetet genom en liten ort som sov. Hon kände igen den. En gång hade den varit navet i ett omgivande maskineri av småbruk och företag. Nu fungerade inte samhället så längre. Saker f

Alma sprang fram till fönstret och drog upp rullgardinen. Nere på gårdsplanen stod en ambulans, vars blå ljus lyste upp fruktodlingens gula byggnader. Nu hade det hårda ljudet från dörrkläppen tystnat

Anette Svensson står vid de sotsvärtade murresterna och förvridna metalldelarna och tittar ut över förödelsen. Fram till den sjunde oktober var det här hennes hem. Här bodde hon tillsammans med döttra

Nenne glittrar när hon öppnar dörren till det gröna huset från 1880. Huset ser ut att vara hämtat från Astrid Lindgrens värld och för tankarna både till Villa Villekulla och Barnen i Bullerbyn. Det gå

Vågorna kluckade mot relingen. Inte vänligt, men vagt hotfullt. En påminnelse om att om båten kantrade skulle vattnet svälja dem i ett svart, kallt nafs. Dimman klibbade fuktig mot kinderna för att se

Margareta går en sväng genom den lilla svarta blockstugan. Hon kontrollerar fönstren. Allihop är utrustade med haspar. Några av dem sitter bara inte fast ordentligt. Det är egentligen inget som oroar