Andevärlden kan göra saker osynliga!

När jag var runt 20 år skulle jag gå till bussen som vanligt en vintermorgon. För att stiga på bussen behövde jag gå en promenad på cirka 200 meter för att sedan passera en väg och vänta vid vägkanten

När vintern tar grepp om vardagen och kylan kryper närmare är läsningen en av de enklaste vägarna bort. En bok kräver varken planering eller utrustning, bara en stunds stillhet. I soffan, med en filt

Maria skrek. Kalle satte axeln mot luckan för att försöka öppna den igen, men den gick inte att rubba. Han gjorde så många försök att han till slut kippade efter andan. Dels av ansträngning, dels av r

Om inte årets första snö hade fallit under natten, hade Mona inte upptäckt skoavtrycken under köksfönstret. Nu fanns de där, stora märken efter stadiga manskängor. Hon kunde inte slita tankarna från d

För första gången skulle Charlotte återvända till sin barndomsstad. Var idén hade kommit ifrån efter alla dessa år visste hon inte själv, bara att det kändes som en resa hon absolut var tvungen att gö

En iskall vindpust träffade Tina när hon steg ut, och hon drog upp axlarna mot öronen och skyndade på sin sextonårige son, som fortfarande höll på att snöra sina kängor i hallen: – Ludvig, kom nu, tåg