Psykiatern Anders Hansen Förklarar vad forskningen säger om mobiler bland spädbarn och isolan.
TEXT ANDERS HANSEN LLUSTRATION LISA ZACHRISSON
I OKTOBER 2017 presenterades den största undersökningen om våra internetvanor på nästan tjugo år: ”Svenskarna och internet.” Det förvånar väl ingen att den visade att vi är besatta av våra mobiler. Ändå var det en sak som fick nästan alla att dra efter andan, och det var hur stor roll vi låtit det digitala ta i våra barns liv. Även mycket små barns. Undersökningen visade att vart fjärde spädbarn, alltså 0–12 månader gamla barn, använder internet – och mer än hälften av alla tvååringar använder nätet varje dag.
Från skolåldern och uppåt slår de flesta av rapportens staplar i taket och når hundra procent. En klar majoritet av alla sjuåringar använder internet dagligen och bland elvaåringarna har 98 procent en egen mobil. Svenska tonåringar tillbringar mellan tre och fyra timmar per dag med sina mobiler. Tar man bort tid för att sova och äta samt transporter till dagis och skolor, återstår tio till tolv timmar. Mer än en tredjedel av dessa sitter de alltså framför en skärm.
Sverige är naturligtvis inte unikt. En brittisk undersökning visar att barn och tonåringar i Storbritannien ägnar sex timmar och 30 minuter per dag åt mobiler, surfplattor, datorer eller tv (i mitten av 1990-talet var siffran tre timmar). Enligt en annan undersökning tillbringar amerikanska tonåringar nio timmar om dagen på nätet. Och från hela världen strömmar liknande siffror in. För vuxna verkar det finnas en tankemässig prislapp för att sitta för mycket framför olika skärmar. Hur illa är det då för barn och ungdomar? Det ska vi ta en titt på nu.
Hjärnan består av en mängd olika områden och system som kan arbeta parallellt och ibland till och med på kollisionskurs med varandra. När du står inför en skål chips på ett mingelparty säger ett system i hjärnan åt dig att sätta i dig hela skålen direkt, medan ett annat bromsar och påminner om både stundande badsäsong och att inte skämma ut sig. Dessa system utvecklas olika snabbt under livet. Vi vet att frontalloben, den del av hjärnan som sitter bakom pannan och hjälper oss att bromsa impulser och skjuta upp belöningar, mognar sist. Den är inte färdigutvecklad förrän vi är mellan tjugofem och trettio år. Den del av hjärnan som säger åt dig att inte ät
