Sedan Platons Dialoger har samtalet varit centralt inom filosofin. Nu tränas läkarna i samtalets konst.
av INNA SEVELIUS
Läkarens och patientens relation påverkar vårdens resultat, och vid svåra besked ställs samtalsförmågan på sin spets. Träning och struktur kan göra samtalen bättre och öka patientsäkerheten.
MAMMAN ÄR PÅ BESÖK HOS barnneurologen för att få en bedömning av sonen som är ett och ett halvt år gammal.
– Du har ju märkt att Lukas inte kan vända sig från mage till rygg och att han inte har börjat krypa. Och benen är mer spända än på andra barn. Det här är tecken på att han nog har en cp-skada.
– Vadå cp? Betyder det att han ska sitta i rullstol hela livet?
– Han är så liten ännu att vi inte kan säga hur svårt det kommer att bli, men han kan få svårt att lära sig att gå och att lära sig i skolan. Men vi kommer att följa er och han kommer att få hjälp på habiliteringen så det blir så bra som möjligt.
Mamman stirrar på läkaren med uppspärrade ögon.
Att ge patienter och anhöriga svåra besked om sjukdom är inget som läkare får träna på särskilt mycket under sin utbildning. Man förväntas lära sig det senare i sitt arbete. Men patienter upplever ibland att läkare inte förmedlar svår information på ett inkännande sätt. På Palliativt utvecklingscentrum vid Lunds universitet har man därför utvecklat en kurs där läkare får träna på den här typen av samtal. Inspirationen kommer från tidigare kurser i Sverige, Storbritannien och USA.
– Patienternas behov var utgångspunkten för mig. Jag har mött patienter som inte har fått det som de behöver – dels inte tillräcklig information om behandlingsalternativen, dels information på ett okänsligt sätt. Det finns läkare som inte har fattat behovet av empatisk resonans när de lämnar cancerbesked, säger Carl Johan Fürst, onkolog och professor i palliativ medicin vid Palliativt utvecklingscentrum.
Ur etisk synvinkel bygger god vård på autonomiprincipen, det vill säga att läkaren ska visa respekt för patientens rätt att vara med och bestämma om sin vård. Medbestämmande förutsätter i sin tur att patienten får adekvat information.
– Och den kan ju ges på olika sätt. Flera studier visar att kvaliteten på patient– läkarsamtalet har stor betydelse för vårdens resultat, säger Niels Lynöe, allmänläkare och senior professor i medicinsk etik vid Karolinska institutet.
– I en studie av långtidssjukskrivnas återgång i arbete, kunde vi se att de patienter som upplevde positivt bemötande med respekt återgick i arbete i större utsträckning än de som hade negativa erfarenheter och hade känt sig kränkta, säger han.
En förtroendefull relation kan lindra patientens oro och hjälpa henne eller honom att försonas med ett svårt besked. Förtroendet för sjukvården påverkar också om patienten vågar ta upp sina symtom, hur ge
