Prenumerationsärenden? Ring kundtjänst 08 – 400 277 27 vard kl 8-18
Catharina Olsson-Lindh Chefredaktör
Välkommen!
Ja nu ligger det här framför oss igen – ett alldeles nytt år – och även ett nytt decennium. Nu är 20-talet här igen. Häftigt! Och nog är det lite förpliktande tycker jag allt – att vi ser till att fylla det nya året med så många fina stunder vi bara kan – för oss och för våra nära och kära. I denna tid då nyårslöftena haglar vitt och brett är kanske just detta något av det viktigaste vi kan lova oss själva.
Själv tycker jag nog annars bättre om nyårsönskningar än nyårslöften och som nybliven mormor är det ju ofrånkomligt att man funderar över vad detta lilla underbara och oskyldiga knyte går för värld till mötes. Rubriken ovan är, som du kanske redan listat ut, tagen ur Alfred Tennysons välkända dikt Nyårsklockan och den sammanfattar mina förhoppningar ganska väl. Kanske skulle vi behöva en Greta Thunberg som kan få världens unga att förena sig även för en framtida vänligare värld.
NYÅR ÄR FÖR mig nuförtiden inte så traditionstyngd mer än att den handlar om god mat och trevligt umgänge. Som liten minns jag mest hur härligt det var att få vara uppe hur länge som helst. Det nya året väntades ofta in i TV-soffan med obegränsad tillgång till godsaker och läsk. Kvällens höjdpunkt var nog Grevinnan och betjänten. Nyårssketchen framför alla andra, där den 90-åriga ”miss Sophie” bjudit sina döda vänner på kalas och betjänten James snubblar fram och åter över tigerfällen. Att det berodde på att han blev allt mer berusad för varje skål han höjde i de avlidna vännernas ställe, förstod jag nog inte förrän jag vuxit på mig lite. Men jag kan ännu höra min pappas skratt när betjänten dricker ur blomvasen och säger �
